Oljan kastar en svart skugga över Lettland
Flygplanet bryter igenom molnen just över Rigabuktens strandremsa, som är vit av snö. Inte svart av olja, som i spanska Galicien. Ändå var det vid Lettlands kust som lasten pumpades ombord på den förlista tankern Prestige.
Oljeolyckan är det första miljöminister Raimonds Vejonis tar upp, när jag kommer fram till departementet vid den frusna floden Daugava:
– Det vore en ekologisk katastrof om något liknande skulle hända här. Vi måste skärpa kraven på fartygen.
Han säger att starka ekonomiska intressen står i vägen, utan att nämna dem vid namn. Det är ingen nyhet att transit av rysk olja är en viktig inkomstkälla för Lettland. De skrotfärdiga fartygen chartras av mäktiga oljebaroner. Just nu har de strypt exporten via Ventspils för att få ekonomisk kontroll över hamnen. När kranarna vrids på igen kommer oljeflödet att slå nya rekord.
EU-toppmötet i Köpenhamn denna vecka väntas ge klartecken för tio nya medlemmar år 2004. Då är Ryssland det enda land vid Östersjön som inte är med i unionen. Kandidatländerna kommer att bromsa EU:s arbete, tror många. Raimonds Vejonis säger att Lettland vill driva miljöfrågorna:
– Vi behöver en gemensam politik för att skydda havet. De nordiska och de baltiska länderna har liknande syn på naturen. Vi kan ta fram förslag tillsammans och sedan slåss för dem inom EU.
Efter mödosamma förhandlingar är det dags att formulera vilken politik Lettland ska driva som medlem. Än återstår dock en del innan den lettiske miljöministern och hans kollegor får rösträtt i Bryssel.
Först ska EU och kandidatländerna komma överens i Köpenhamn. Tyskland har kämpat för att Polen ska vara med i den första omgången av östutvidgningen. Nu måste Gerhard Schröder samsas med de envisa polackerna som vill ha mer pengar till bönderna.
Sedan ska det lettiska folket säga sitt, kanske i september nästa år. Den senaste mätningen berättar att 49 procent av väljarna tänker rösta ja, 35 procent nej. Det svänger snabbt, tidigare i år hade nejsidan övertaget.
Även om väljarna säger ja finns det hinder kvar. Anslutningsfördraget kommer att innehålla reservutgångar, om nykomlingarna i gänget inte sköter sig. Justitieministrarna i dagens EU-länder är oroade över mutor och ekonomisk brottslighet. Därför finns det skyddsklausuler mot korruption som dagens medlemmar kan sätta i verket om de upptäcker skumma affärer. Då skulle Lettland förlora både ansiktet och vissa av sina rättigheter som EU-medlem.
Einars Repse blev Lettlands premiärminister i november på sitt löfte att bekämpa korruptionen. Hans regering har goda ambitioner och behöver allt stöd den kan få.
– Människor här har stora förhoppningar på Repse, säger Valdis Berzins på tidningen Lauku Avize. Om de blir besvikna, så kommer det att gå mycket illa.
Snöflingorna fortsätter att falla på den natursköna kusten vid Östersjön. De skumma affärsmännen bakom många av oljetransporterna kastar sin skugga också över Lettlands EU-medlemskap.