I politiken råder ingen fredsplikt

Socialdemokrater måste jämna ut klyftor

Stefan Löfven tillsammans med SSU:s Philip Botström

I SVT i går ställde det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU nya krav på Stefan Löfven och regeringen. SSU vill se jämlikhetsreformer, annars hotar man att dra tillbaka sitt stöd för regeringens mittensamarbete.

Det kan låta kavat, men SSU är faktiskt inte de första i arbetarrörelsen som pekar på januariavtalets svagheter. Handels ordförande Susanna Gideonsson har varit hård i kritiken av de planerade försämringarna av anställningstryggheten, LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson har dundrat om en jättesatsning på välfärden och Kommunals ordförande Tobias Baudin har pekat på kommunernas jättelika behov för att ta några exempel.

SSU går längre

De socialdemokratiska ungdomarna går dock ett steg längre och uttalar ordet som nästan varit förbjudet, extraval.

"Jämlikhetsreformer eller extraval", deklarerade SSU-ordföranden Philip Botström i går.

Kravet på en politik för jämlikhet har stöd i uppgörelsen från i vintras. Där står, svart på vitt, att politiken ska utjämna dagens växande ekonomiska klyftor. Samtidigt står det som bekant att rut-avdragen ska dubbleras och skatten för de rikaste sänkas.

Januariavtalet innehåller politiska löften på olika nivåer. Här finns allmänna formuleringar, som den om de ekonomiska klyftorna. Men här finns också mycket exakta politiska förslag, komplett med siffror och tidsplaner.
De senare handlar oroväckande ofta om att öka skillnaderna mellan rika och fattiga. Därför kan Annie Lööf avfärda talet om minskande klyftor som en "bisats".

Lärde sig den hårda vägen

Det är lätt att tycka att superförhandlaren Stefan Löfven träffat en dålig uppgörelse. Konkreta eftergifter i utbyte mot abstrakta vinster. För en fackföreningsledare hade det varit förödande.

Men Löfven är inte längre fackföreningsledare och en politisk uppgörelse är inte ett kollektivavtal. I politiken finns inga centrala förhandlingar och ingen Arbetsdomstol. Men framför allt råder det absolut ingen fredsplikt. Det fick Löfven lära sig den hårda vägen när de borgerliga partierna oblygt bröt decemberöverenskommelsen under den förra mandatperioden.

En politisk uppgörelse gäller så länge båda parter förlorar på att den faller sönder. För Stefan Löfven vore kanske den största förlusten att tvingas administrera ett samhälle där klyftorna växer.

Ingen vill ha ett extra val, men om inte samarbetspartierna respekterar strävan efter jämlikhet kan det bli det enda alternativet. Det är bra att SSU säger det högt.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.