Humor bakom fronten

Uppdaterad 2016-10-03 | Publicerad 2016-09-30

Gunder Andersson läser en nedtonad Arto Paasilinna

RECENSION. Arto Paasalinna är ju bekant som den store humoristen i samtida finsk prosa. Så även här, fast lite mer behärskat.

Romanen handlar om två ryssar som med flyg kommer in i Finland för att fotografera hur det förhåller sig med det finska försvaret mot sovjetiska anfall. Deras flygfärd blir det lite si och så med, inte helt oväntat. Bensinen tar slut, de tvingas nödlanda och vad som följer är irrfärder hit och dit i den nordfinska ödemarken.

Jag ska inte här uppehålla mig vid alla de äventyr som dessa två ryssar, Kunitsin och Savolenko, råkar ut för, inklusive det dramatiska äventyret med en krigsänka vilket leder till ett inte helt förväntat drama när den finske krigaren oförhappandes dyker upp.

Den i titeln omtalade krigshästen är en utsliten åkarkamp som städslas för att transportera mängder av bensin för att flygplanet åter ska kunna lyfta. Så småningom tas den om hand av de tyska trupper som är finnarnas allierade och därmed underförstås att dess framtid är att bli korv åt de kämpande styrkorna.

Paasilinna har känsla för det komiska i en tillvaro där det förväntade alltid är granne med det oförväntade, rent av chockerande. I den här romanen har han dock lagt lite sordin på det mer komiska i tillvaron, det som tidigare har varit hans kännemärke. Jag kan tänka mig att själva ämnet, kriget med all dess traumatik och tragedier, hämmat hans benägenhet till lustifikationer. 

Krig är ju aldrig särskilt lustigt, även om Jaroslav Hasek med sin roman om den tappre soldaten Svejk sprängde den vallen. Dithän når tyvärr inte Paasilinna.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln