Vidunderligt om de stora frågorna

Inga-Lina Lindqvist blir upplivad av Lyra Kolis ”Leviatan”

Publicerad 2019-08-24

Lyra Koli (född 1990), författare och kritiker.

Låt oss titta på Leviatan, hur väldig den är.

Vem har skapat den och varför ska vi bry oss?

I hela trettiofyra verser av Jobs bok beskriver Gud detta vidunder för människan Job. Det kan tyckas ironiskt med tanke på förutsättningarna.
Ty Job har förlorat hela sin familj, är utblottad och täckt av varbölder. Hans vänner anser att han måste ha gjort något fel, annars skulle han inte straffats.

Men Job kommer fram till att han är utan synd och kallar Gud till rättegång. Guds starkaste argument, svaret på varför goda oskyldiga människor drabbas av fasansfulla händelser blir alltså en lång och ingående beskrivning av något som möjligen kan vara en krokodil.


Efter fyra uppmärksammade romaner debuterar Lyra Koli som poet med långdikten Leviatan, en drygt nittio sidor kort, koncis, saklig, ironisk och ganska fullödig genomplöjning av Leviatans skepnader, uppenbarelser och tillstymmelser i naturvetenskapen, teologin, konsten, filosofin och andra kulturyttringar såsom internetforum.

Koli bjuder på en intellektuellt stimulerande resa i sällskap av forna tiders tänkare men även samtida kreationister, konspirationsteoretiker och bibelforskare. Leviatan må vara allt från dinosaurie till superstatlig makt – skälet till varför vi behöver bry oss är att tankarna på livets och lidandets mening snurrar inom oss oupphörligt och det är lika bra vi sätter oss, öppnar dikten och reflekterar.


Jag blir berörd och upplivad av Leviatan.

Språket är nästan provocerande lättillgängligt med tanke på det tunga ämnet. Jag gör små arga anteckningar om Kolis glättiga ironier, att hon liksom lajvar genomskådande. Men snart får jag kräla i stoftet när hon själv problematiserar ironi som litterärt grepp och gör en smart vändning. Poeten ertappar Gud som universums största ironiker när Gud deklarerar att det är ”slut på de visas vishet och de förståndigas förstånd ska jag utplåna”.

Guds retoriska frågor till den lidande Job är outhärdliga, uttalade ur en maktposition. Vad hjälper det en förälder som förlorat sina barn att Gud är duktig på att skapa fullkomliga och outgrundliga världar?

Samtidigt gestaltar Jobs bok ett ärligt och hisnande samtal mellan två väsensskilda existenser. Allteftersom Koli tvinnar sig runt Leviatans väsen går dikten djupare, både existentiellt och politiskt.

Leviatan når in i mig, känns i kroppen. En kall medveten meditation. En pulserande ljusvåg genom nyktra ord. Allt samverkar till att jag erkänner deras giltighet: varelsens och diktens. Blir delaktig i dem. Att de båda dessutom är roliga är en oväntad nåd.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.