En märklig men lockande värld

Mattias Svensson lär sig vad Systembolagets personal ägnar sig åt efter stängning

Publicerad 2019-01-24

Vad i helvete har de för sig på banken efter tre? Den frågan kan man fortfarande grunna på, i dag mer är någonsin, men tack vare Måns Wadensjös roman Monopolet vet jag åtminstone vad Systembolagets personal ägnar sig åt både före och efter stängningsdags. De packar upp och ställer fram tonvis med alkohol.

Dagligen sköljer nya floder in, i lådor av varierande kvalitet. Personalen kommer att förbanna de rangliga australiensiska kartongerna, få skärsår på händer och knän när de med invanda handgrepp med kniv skär upp dem, och förgäves önska att flaskorna de plockar upp vore standardiserade. Viktigt är att fronta alla flaskor med etiketten rakt fram och att inte låta någon sort inkräkta på någon annans lika utrymme.

In i denna märkliga värld kliver Alice, färdig med universitetsstudier får hon ett oklart timvik, som så småningom utökas, på en Systembolagsbutik i en bättre bemedlad del av Stockholm.

Snabbt sugs hon in. Alice lär sig hur man staplar flaskor. Hon sitter i kassan och identifierar stammisar, de människor för vilka alkoholen blivit allt och som olika väl håller fasaderna uppe. 

A-lagarna som syns är inte representativa, drickandet har sitt tysta grepp om människor i alla samhällsklasser; en diplomat, en jägare, en före detta matematikprofessor. 

Hon går i butiken och klarar efter någon vecka att ge inspirerat höftade råd om passande viner till olika måltider.

Även gentemot arbetskamraterna lär hon sig manövrerna. Alice lär sig tacka nej till killen som bjuder ut alla nya tjejer, att inte ställa uppmuntrande frågor till den sjukskrivne mannen som ibland löser korsord i matrummet och får en kär arbetskamrat i den superproffsiga Elin, som tycks definiera begreppet ”flow” med sin snabba teknik i allt hon företar sig.

Arbetsplatsen är i sig en organism, som samlar sig inför den massiva attack som julhelgen innebär – en helg då svenskarna vill dricka kopiösa mängder med alkohol, inte minst säsongsbetonade brygder som glögg och julöl. Ytterligare något ton alkohol ska in och ut, varenda kvadratmillimeter butiksyta kommer att utnyttjas och ändå kommer julölen som rekommenderas i tidningarna att ta slut.

Värst under julhelgen.

Varken Alice eller de andra anställda får så mycket mer personlig kontur än från någon enstaka middag. Några små funderingar om alkoholens roll i samhället och någon själfull referens skvallrar om de akademiska studier som Alice lämnat bakom sig. Själv noterar jag det sympatiska i en organisation där chefen för arbetsplatsen deltar i så gott som alla arbetsmoment för att behålla respekten bland de anställda.

Kommen så här långt undrar man om det inte ska ”hända” någonting. Det gör det förvisso, men det är inte huvudsaken. Wadensjös berättelse suger tag precis som rutinerna i det första arbetet lätt gör. 

Han beskriver alla de där momenten som utförs och alla udda bekantskaper man skaffar på vägen i det avancerade maskineri som får samhällets hjul att snurra. Det är rätt fascinerande att läsa om.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.