Tomt kulturkrig på kyrkogården

Jennifer Wegerups konflikt mellan gravvård och menskonst finns inte

Jennifer Wegerup vandrar omkring på en halländsk kyrkogård, läser på gravstenar och grips av stämningen. Det resulterar i en krönika i Expressen där hon lite vagt invänder mot återvinning av gravstenar, varnar för riskerna med historielöshet samt i en bisats vill få in gravvård i skolundervisningen.

Exakt var skon klämmer är svårt att förstå tills man kommer till det näst sista stycket, där hon ställer bevarandet av gravar mot ”förfulande statyer” och menskonst.

Aha, även kyrkogården kan göras till ett slagfält för kulturkriget. För det är bara i det som man kan skapa en konflikt mellan menskonst och gravvård.

De moderna gravarna har vi själva kontroll över – 25 års gravrätt ingår i den begravningsavgift vi alla betalar. Därefter kan de anhöriga fortsätta betala för att behålla den rätten och vill man inte det så går graven tillbaka till kyrkogårdsförvaltningen. Äldre gravplatser ansvarar oftast respektive församling för – tycker man frågan är angelägen bör man nog i första hand verka för höjd begravningsavgift.

Men visst, vill Wegerup att alla gravar ska vårdas för alltid så kanske vi till sist får börja tulla på menskonstpengarna (även skolelevers arbetsinsats kan då komma väl till pass).

Om det inte var det hon menade så längtar jag efter den dag då vi kan resa ett gravmonument över kulturkrigets allra tommaste gester.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln