Värdet är påhittat

Johannes Björk: Marx hade begrepp för reaktionerna kring Banksy

Förvånade miner när det precis sålda konstverket förstörs.

Vill man utmåla sig själv som en riktig tönt i konstvärlden ska man säga att man gillar Banksy. I Banksys konstnärskap finns allt det där som inte är tillräckligt sofistikerat: konstnären som uttalad sanningssägare, konsten som prank och den där etiska omedelbarheten kring politiska självklarheter. Samtidigt finns det faktiskt någonting i hans senaste verk som ställer den kritiskt distanserade konstvärldens avfärdanden på skam.

Så snart auktionsklubban slagits i bordet på auktionsverket Sotheby's och priset landat på drygt en miljon pund började Banksys målning Girl With Balloon plötsligt att matas ut genom en dokumentförstörare som byggts in i den påkostade ramen. Och lika snabbt som nyheten spred sig, lika snabba var delar av konstvärldens marxister med att invända: nej, se det där ökar bara värdet på konstverket.


Nja, för här är kruxet: konstverk har ett pris men inget värde eftersom det arbete som behövs för att producera dem varken utförs under någon arbetsköpare eller går att abstrahera (enklare: det finns ingen samhälleligt nödvändig arbetstid för konstnärlig produktion). Att man ska behöva påminna vänsterkritiker om denna skillnad som står att läsa i inledningskapitlen av Kapitalet.

I det avseendet sätter Banksys senaste påhitt också fokus på en avgörande insikt, nämligen att klyftan växer mellan det kapitalistiska produktionssättets värdeproduktion och det fiktiva kapitalet av förväntat värde (uttryckt i värdepapper, derivat men också konstverk). Marx hade också en beteckning på denna växande klyfta; den gör sig "våldsamt gällande genom en – kris". Snart är det dags igen. Då kan det vara bra att ha ordning på begreppen.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln