Kultur

Akademien försöker härma Bagdad Bob

Handkes försvarare byter ständigt argument – men förnekandet av folkmordet finns i hans böcker

avJasenko Selimovic

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Foto: Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Jasenko Selimovic är regissör, författare och liberal politiker.

Svenska akademien har nu återigen bytt argument för sitt försvar av Handke.

Först försökte man med att Akademien överhuvudtaget inte kan ta hänsyn till politik. Sedan med att Handke inte gick över gränsen för krigshets, förnekade krigsförbrytelser eller hyllade några monster.

När även det visade sig vara osant kom man nu på ett nytt: ”Handke är ingen politisk författare”. Det låter som ett Bagdad Bob-argument men både Mikaela Blomqvist, (Göteborgs-Posten, 5 november), och Henrik Petersen (i en märkligt lik artikel i Aftonbladet, 13 november) skriver faktiskt så.

Man bör alltså bortse från Handkes umgänge, hyllande och priser från ”Blut-und-Boden” poeter som gav rådet till Karadzic att ”döda alla” (21:00 in i klippet), från hans förakt för demokrati, försvar av Milosevics Serbien, kallande av Milosevics oppositionella för ”västhora”, intervjuer om att Srebrenica inte är ett folkmord, föraktet mot Srebrenicas mödrar, uttalandet om att Joschka Fischer är den största brottslingen Tyskland någonsin (!) haft (cirka 03:50), resor till Kosovo med följeslagaren Thomas Diechmann (som förutom försvar för Handke också skrev den ökända artikeln om att utmärglade fångar i bosnienserbiska läger inte alls är fångna), och andra idiotier Handke gjort utanför sitt författarskap. Det är svårt måste jag erkänna, men låt gå.

Vad har då denna ”opolitiska författare” skrivit i sina böcker och pjäser? 



Blomqvist försöker ge intrycket av att där finns inget problematiskt. Hon skriver: ”Kan enskilda intervjusvar eller ett tal på Slobodan Milosevics begravning radera 12 000 sidor litteratur. Jag tycker inte det.” Tror Blomqvist att ingen av oss har läst Handke?

Den författare som alltså i sin pjäs Die Fahrt im Einbaum, och i sin bok Rund um das große Tribunal, försvarar och romantiserar Novislav Djajic, en krigsförbrytare dömd för att ha mördat 14 personer i Bosnienkriget? Handke som i sin bok Eine winterliche Reise … förnekar folkmordet i Srebrenica och relativiserar krigsbrott. Som i sin Sommerlicher Nachtrag… bland mycket annat försvarar Milan Lukic, den bosnienserbiska befälhavaren som stängde in och brände upp levande sammanlagt 132 unga kvinnor och barn. Handke som i sin bok Die Geschichte des Dragoljub Milanović försvarar och romantiserar en dömd Milosevic-propagandist som lät 16 människor dö för att få en propagandaeffekt?

Menar alltså Blomqvist att bilderna från bosnienserbiska läger verkligen är manipulerade?


Författaren som i sin bok Die Tablas von Daimiel försöker bevisa att Srebrenica inte är ett folkmord på samma sätt som han säger i en norsk intervju och ifrågasätter Srebrenicas mödrar med nästan samma ord som han gör i Ketzerbriefe-intervjun.

Fast när nyheten om Ketzerbriefe-intervjun exploderade i offentligheten sade Handke att intervjun ”speglar inte min uppfattning”. Han, som själv skrivit detta nästan ordagrant i sin egen bok med Die Tablas von Daimiel kunde inte ”föreställa sig” att han sagt dessa meningar i intervjun!

Mats Malm, Akademiens ständige sekreterare, som måste ha läst både boken och intervjuer, kunde inte heller föreställa sig. Malm intygade den svenska offentligheten i stället att sådana meningar ”strider mot annat Peter Handke yttrat”.

Jag skulle gärna fortsätta med Kucklucke von Velika Hoca, Unter Tränen fragend, teaterpjäser, etc. men utrymmet räcker inte till. Jag är säker att Blomqvist känner till dessa böcker och pjäser, de utgör största delen av Handkes produktion sedan 24 år tillbaka. ”Enskilda intervjusvar och ett tal”, Blomqvist?

Blomqvist skriver också att ”litteratur och journalistik inte är samma sak”. Så dessa böcker och pjäser är inte litteratur? Sedan lägger hon till att en av de problematiska böckerna, Eine winterliche Reise … ”innehåller inga nya alternativa fakta”.

Menar alltså Blomqvist att bilderna från bosnienserbiska läger verkligen är manipulerade? Att Sarajevoborna bombade sig själva? Att Srebrenica inte är ett folkmord? Att Dubrovnik inte besköts? Vilka av dessa Handkes fakta är inte alternativa, Blomqvist?

När Nobelkommittén och förlaget Suhrkamp hävdar att Handke aldrig förnekat folkmord i Srebrenica kan ni åtminstone se till att plocka bort hans intervju där han uttryckligen säger att det inte är ett folkmord.


Blomqvist och Petersen hänvisar också till dokumentet där Handkes förlag försvarar honom (som citeras på SvD utan länk till dokumentet). De låtsas inte känna till hur detta, minst sagt oärliga försvar, sönderplockades nästan samma dag som det skickades till utvalda Handke-försvarare. Hur kunde de, så förtrogna med den tyska debatten, missa att tunga tidningar skrev att förlaget tar ”meningar ur sin kontext”, att det ”inte övertygar”, endast förvärrar irritationen, och är ”komiskt odugligt”. Trodde de att ingen skulle upptäcka det?

Förresten har jag ett litet råd. När Nobelkommittén och förlaget Suhrkamp hävdar att Handke aldrig förnekat folkmord i Srebrenica kan ni åtminstone se till att plocka bort hans intervju där han uttryckligen säger att det inte är ett folkmord. Den står nämligen på förlagets webbsida.

Steve Sem-Sandberg är inne på samma linje (Göteborgs-Posten 16 oktober) vilket gör det ännu mer obegripligt. Han är införstådd i krigspropaganda, har både recenserat sådana böcker (Svenska Dagbladet 21 maj 2001) och gett sig in i Ordfront-debatten om Diana Johnstone (Svenska Dagbladet. 17 november 2003).

Då läste han samma teorier om läger som inte existerar, samma myt om Srebrenica som oplanerad hämnd, om samma Sarajevobor som skjuter på sig själva, såg samma ifrågasättande av Dubrovniks granater, allt var en blåkopia. Vilket det bokstavligen brukar bli i folkmordsförnekande sammanhang.

Sem-Sandberg skrev då att detta är ”historierevisionism”, som har samma tillvägagångssätt som ”när Faurisson (…) skall bevisa att Förintelsen aldrig ägt rum. Siffror friseras, fakta förtigs eller ’nyanseras’. Lösryckta påståenden kopplas samman i paranoida konspirationsteorier”.

Bra!

Sem-Sandberg har rätt i mycket här. Men varför tycker han då nu att denna historierevisionism förtjänar Nobelpris? Jag kan inte tro att han menar att Nobelpriset kan gå till en Faurisson. Förresten skrev han ju också ”vackert”, om vi nu endast ska tala om ”litteraturens autonomi”.

Det här är en fråga om historierevisionism av Faurissons och David Irvings slag

Petersen tycker också att Handke inte ”hade det politiska motivet att ta ’serbernas parti’”. Antingen har Petersen inte läst någon av ovannämnda böcker eller försöker han härma Bagdad Bob. Oavsett vilket som är fallet, förtjänar inte det påståendet att kommenteras.

Jag kräver ingen korrespondens mellan det etiska och det estetiska, jag är medveten om att moralisk förkastlighet och estetisk kvalitet kan samexistera, men Handkes fall handlar inte om det. Det här är en fråga om historierevisionism av Faurissons och David Irvings slag, om en författare som sedan 1995 förklätt historierevisionism och folkmordsförnekande i prosa, pjäser, intervjuer. Det är minst sagt bisarrt att belöna det med ett Nobelpris.


ARTIKELN HANDLAR OM