ÅSIKT

Spännande genväg till okända mördare

Sandra Wejbro lyssnar på ”Bear Brook”

avSandra Wejbro

KULTUR

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

”Bear Brook” är ännu en true crime-podcast – men också en historia om den roll som dna-samlande släktforskarsajter börjat spela i kampen för att lösa kalla fall. Häromåret greps den så kallade Golden state-mördaren som härjade i Kalifornien på 70-talet, efter att ha identifierats via en släkting som laddat upp sin dna-profil på sajten GEDmatch.

Metoden är kontroversiell för att den anses hota den personliga integriteten; att man använder data­baserna till syften som de som laddat upp sin profil inte alls hade tänkt sig. Stora jättar på den amerikanska marknaden (exempelvis ancestry.com) har därför valt att vägra lämna ut uppgifter om sina användare till polisen.

Mot den personliga integriteten vägs möjligheten att hitta mördare och att äntligen kunna identifiera okända offer.

Om ­detta handlar Bear Brook, en podcast i sex delar av New Hampshire public radio, som gräver i det mystiska fallet med en kvinna och tre barn som hittades i två tunnor, en 1985 och en år 2000, i samma skog i nordöstra USA. Ingen av dem har trots idoga försök kunnat identifieras, men tack vare att släktskap kunde fastställas i identifieringen av ett annat övergivet barn, lyckades en pappa (och med all sannolikhet mördare) till en av de döda flickorna hittas.

Den komplicerade historien ska inte spoilas här, men ett gripande sidospår i Bear Brook är den om mordet på Eunsoon Jun i Kalifornien 2002 och den kluriga, kvinnliga utredaren Roxane Gruenheid som löste fallet. Inte minst för att den skrämmande tydligt skildrar hur lätt en person kan förlora kontakt med släkt och vänner, i det här fallet manipulerad av en charmig, otäck pojkvän som isolerade Jun alltmer. Det som först framstår obegripligt, som att en kvinna och tre barn kan mördas utan att saknas av en endaste människa, blir plötsligt ledsamt begripligt.

Oavsett vad man tycker om polisens användande av kommersiella dna-register har de gjort det svårare för folk att mördas spårlöst – och för förövare att dölja sina brott.

ARTIKELN HANDLAR OM

Brott

Cold case