– Ska du spekulera så köp aktier hos dem som gör bokpapper!

Chattsammandrag med Göran Hägg

anonym säger: Tack för ditt jättejobb! Var kan man få tag på dina andra skolboks-recensioner? I svenska t.ex? Och vilken bok ska jag välja till min gymnasieklass retorikkurs? Hälsningar Annika, lärare

Göran Hägg säger: De närmast föregående åren brukar finnas på Aftonbladets hemsida. Nu är det några år sen senast jag läste svenska för gymnasiet. Men jag tror faktiskt det bli nästa år igen. Vad gäller handböcker i retorik förbjuder min blygsamhet mig att nämna någon, men den brukar finnas i pocket i närmsta bokhandel eller rentav Pressbyrå.

Sara säger: Hej! Är samhällskunskapslärare - har du några bra tips på skönlitteratur som komplement till undervisningen? Jag vill gärna ge elever som ligger långt fram något att bita i.

Göran Hägg säger: Det är förstås svårt, särskilt som samhället inte är så närvarande i aktuella svenska romaner. Vill man historiskt belysa förändringar så kan man väl tänka sig något som Fridells "Död mans hand" eller dylikt. Annars kan man faktiskt läsa 1970-talets samhällskritiska romaner av Jersild eller Sjöall-Wahlöö som rapporter från ett idylliskt samälle med helt adra ideal än dagens.

Simon säger: Hej Göran, Vilket tycker du är det största problemet/felet med läroböckerna som du gått igenom?

Göran Hägg säger: Att man, särskilt i grundskolan, i så hög grad inriktar sig på modefrågor som kommer att vara omoderna när eleverna gått ut skolan.

Lasse säger: Hej! Tycker du rent allmänt att det finns någon stor lucka när det gäller samhällskunskapsböcker, något alla mer eller mindre missar?

Göran Hägg säger: Nja. Det kunde, särskilt i dagens läge, vara mer - gärna kritiskt - om ekonomi: hur börsen fungerar, vad aktiebolag och bolagsplundringar egentligen är, varifrån pengarna som styrelsen i värsta fall stoppar på sig kommer. Eller i varje fall bara lite mer objektiv kunskap på området.

Krille säger: Tjena Göran. Du verkar ha läst en himla massa lärobocker.

Vilken är din favorit?

Göran Hägg säger: Historiskt sett är det onekligen "Nils Holgerssons underbara resa" - ett svenskt världsrekord i facket. Av aktuella böcker vill jag inte peka ut någon särskild men finns kunde man göra någon sorts kvalitetlista ämna för ämne.

Lena säger: Hej Göran! Jag tänkte passa på att fråga när vi kan börja hoppas på en ny bok av dig? Skriver du på något nu? Vad i så fall?

Göran Hägg säger: Det gör jag alltid. Till hösten kommer det en, som jag tror omskakande, biografi över poeten Erik Johan Stagnelius utfrån vår tids perspektiv.

anonym säger: Du har aldrig själv funderat på att skriva skolböcker för barn? Hälsningar Pelle

Göran Hägg säger: Funderat och funderat. Jag kommer inte att göra det. Bland annat eftersom jag då sklle förlora all trovärdighet i de här recensionerna. Och det är betydligt färre som vill gör det jobbet än skriva läroböcker.

Kerstin säger: Är inte pappersböcker förlegade i undervisningssyfte? Som du själv säger, så blir mycket odaterat snabbt nu för tiden. Är det inte bättre att ha allt på en webbsajt som man kan uppdatera allt eftersom?

Göran Hägg säger: Inget fel med web-sajten som komplement. Såna finns. MEN DET HAR ALLTID SLAGIT MIG SOM VÄLDIGT MÄRKLIGT ATT SKOLAN ÄR DET ENDA STÄLLE DÄR MAN HELA TIDEN TROR ATT BOKEN ÄR FÖRLEGAD. I HELA RESTEN AV SAMHÄLLET EXPLODERAR PAPPERSBOKSFÖRSÄLJNINGEN! Ska vi vänja barn vid moderna medier måste vi lära dem använda det största och snabbast växande - boken. Ska du spekulera så köp aktier hos dem som gör bokpapper!

Perra säger: Hej! Hur många böcker läser du ut på ett år?

Göran Hägg säger: Ingen aning. Det finns förstås en smärtgräns på ett par hundra. Och den har jag nog ändå rätt långt kvar till.

anonym säger: Hej Göran, har skolböckerna blivit bättre eller sämre på den 21 år du granskat? /Pelle

Göran Hägg säger: Glädjande nog mycket bättre.

JahBulOn säger: Varför diskrimineras människor med t ex en viss sexuell läggning i biologiböckerna, vissa ideologier inom samhällskunskap, trosläror inom religionen genom att korta ner text rymliga på en eller ett par sidor? Elever får väldigt dålig inblick i dessa typexempel också. Homosexualitet står på en halv sida, fascism & nationalsocialism är samlat på en sida och exempelvis Jehovas vittnen eller Livets Ord får en sida var i religionsboken. Är det meningen att ungdomar i bl a gymnasieskolan ska få vetskap om detta i andra former och på eget initiativ?

Göran Hägg säger: Det är givetvis ett jätteproblem. I någon mån beror det förstås på att den om diskriminerar vanligen tycker att man gör rätt och talar om sanningar. Prblemet är nog också att skolan tvärtemot vad alla tror är tt rätt dåligt ställe för att upplysa om livsåskådningar. Det goda med aken är att barn i långt mindre grad än man tror tar intryck av åsikter i läroböcker - det är mycket värre om fkta är fel. Tog de intryck skulle alla i min generation ha varit fanatiska lutheraner, mina äldre barn bokstavskommunister och mitt yngstaskulle ha flyttat till EU och startat eget. Sen är det klart att vi inte ska ha fördomar ändå, om de kan undvikas.

anonym säger: Borde det finns någon typ av granskningsnämnd som godkände skolböckerna?

Göran Hägg säger: Det fanns förr och var enligt min mening inte så dumt. Men den avskaffades för snart 0 år sen och kommer aldrig tillbaka - EU och EES avtaletförbjuder det så att till och med Norge har fått sluta med språk-, religions- och jämställdhetsgranskning som de var sist i Europa med att behålla.

anonym säger: Vilket skolämne har, generellt sett, de sämsta böckerna?

Göran Hägg säger: Religion.

Simon säger: Hur är den svenska skolans betygssystem?

Göran Hägg säger: Väldigt oklart. Framförallt är betygskriterierna helt obegripliga vilket leder till enormt godtycke. Är man tillräckligt samvetslös kan man öppna friskola och konkurrera med orättvist höga betyg.

ita säger: Hej Göran! Jag går sista året på gymnasiet, men har nu bestämt mig för att hoppa av med ett halvår kvar. Det handlar inte så mycket om oförmåga som det handlar om känslan att jag under 2S år endast tvingat mig själv gå dit för att blidka skolväsendet genom sitta av tiden på lektionerna utan någon som helst ambition att skolan skall lära mig något. Så nu undrar jag, när hela min omgivning bedyrar dumheten och enfaldigheten i det här, hur du ställer dig till beslutet? Att tvinga mig själv gå till något som jag anser rent fördummande får mig att må psykiskt dåligt, och har gjort så de senaste år

Göran Hägg säger: Gå kvar du! Det lönar sig ur trist det än är. Vänta bara tills du får se vad yrkeslivet i värsta fall kommer att innebära. Vissa dagar åtminstone.

LN säger: Anser du att läsning av vissa litterära verk i sin helhet borde vara obligatorisk i svenskämnets litteraturhistoriedel?

I min gymnasieskola hade man slutat läsa ”Robinson Crusoe”, då eleverna fann den tråkig och den enda svenska 1800-tals klassiker vi behövde läsa var ”Singoalla”

Göran Hägg säger: Jag är absolut för att man överallt, åtminstone när det gäller gamla böcker av påliligt döda författare som själva inte har något intresse av saken, läser samma bokså att man kan prata om något avancerat man har gemensamt. Sen är det förstås väldigt synd om det råkar bli en så genomusel och hopplös bok som Singoalla. Bara för att eländet är kort. Varför inte läsa "Det går an", "Den allvarsamma leken", "Kejsarn av Portugalien" och en del annat i den vägen?

Moderator säger: Och nu kommer sista frågan för i dag:

ita säger: Hej Göran! Under min 2S-åriga gymnasietid har vi i svenskundervisningen gemensamt läst fyra böcker, varav två har varit deckare, och utav vilka ingen har överstigit 200 sidor i häftat format. Är det här en trend i dagens skola?

Göran Hägg säger: Jag hoppas verkligen inte det. Inget fel med deckare, men dem klaar man oftast själv. Eftersom i resten av samhället allt fler läser allt mer och längre böcker så kan man nog tro att den trenden sprider sig till skolan också!

Hej då, och tack alla!

Göran

Moderator säger: Tack Göran, och tack alla ni som har varit inne och chattat i dag!

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.