Kina stal Marx fest
Per Leander om ett helt udda firande i födelsestaden Trier
Röda flaggor vajar överallt i Trier, Karl Marx födelsestad, under firandet av hans tvåhundraårsjubileum den femte maj.
Men tittar man ordentligt ser man att det inte är arbetarklassens internationella röda fana, utan den kinesiska nationsflaggan med gula stjärnor på. Det verkar som att kinesiska staten har hyrt hela staden inför detta jubileum, ungefär som du kan hyra en restauranglokal en kväll till en bröllopsfest.
I Trier visas ett par seriösa utställningar om Marx och hans tid och tänkande på ett par museum, bland annat i det hus där han föddes. Men huvudevenemanget är avtäckandet av en ny pampig Karl Marx-staty som en gåva från Kina, och det förvandlas snabbt till ett kinesiskt propagandajippo bevittnat av applåderande dignitärer från Tyskland och EU.
För när Europakommissionens konservativa ordförande Jean-Claude Juncker håller tal, är det så klart inte i första hand för att hylla författaren till Kommunistiska manifestet, utan för att vårda kontakterna och handelsförbindelserna med det väldiga kapitalistiska Kina, som av någon outgrundlig anledning fortfarande kallar sig kommunistiskt.
Huvudtalare är dock Kinas vice informationsminister Guo Weimin som förkunnar för den samlade journalistkåren att marxismens idéer vidareutvecklats och förfinats av den stora presidenten Xi Jinping.
Applåder från Juncker och övriga EU-dignitärer.
Vidare får vi veta att Kina är en mönsterdemokrati där alla har det bra, tack vare det stora kommunistpartiets kloka ledarskap.
Applåder från Juncker och övriga EU-dignitärer.
Från tyskt håll talar Malu Dreye, ministerpresident i Rheinland-Pfalz, det vill säga det förbundsland där Trier ligger: ”Marx kan man inte läsa på egen hand, hans verk måste man studera tillsammans med andra, så som vi nu gör med våra kinesiska vänner”.
Dreye är visserligen socialdemokrat, men hennes marxism i praktiken innefattar bland annat privatiseringen av Frankfurts flygplats, som hon lät sälja till kinesiska affärsintressen. Vidare får vi veta att detta Marxjubileum bygger ”en ljusets bro mellan de tyska och de kinesiska folken”. Huruvida några andra folk har rätt att fira minnet av Marx, den stora internationalisten, är oklart.
Det enda som i någon mån störde denna kinesiska propagandafest var den högerextrema demonstration med deltagare från Alternative für Deutschland och nynazistiska NPD, som skrek och busvisslade en bit bort på gatan. En mur av poliser skyddade oss visserligen, men de protesterande antimarxisterna stod tillräckligt nära för att nog ändå irritera de kinesiska gästerna, som i sin totalitära stat inte är vana vid att konfronteras med demonstranter.
Så avtäcks det 5,5 meter höga Marxmonumentet i klassisk socialistrealistisk stil. Det är en ståtlig staty, och Karl Marx förtjänar så klart ett monument i sin födelsestad.
Men frågan är vad han skulle tycka om detta politiska jippo som i hans namn blir ett propagandanummer för en av de mest brutala kapitalistiska regimerna i världen.
