Hallå pressen – bättre kan vi
Cecilia Djurberg om underrepresentationen av kvinnor i nyhetsmedier
I årets upplaga av Rättviseförmedlingens rapport Rättvisaren, som mäter jämställdheten i svenska nyhetsmedier, framgår att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i press, radio och tv.
Som journalist blir jag matt av läsningen, eftersom det länge pratats stort och vackert i mediebranschen om vikten av jämställdhet och mångfald. Många redaktioner tycker sig vara genuint medvetna och mäter regelbundet. Riktlinjer formuleras. Seminarier ordnas.
Något bättre har det dock blivit. Andelen kvinnor som får uttala sig i inrikesnyheter har ökat med 2,1 procentenheter, enligt Rättvisaren. Och i kategorin civilpersoner, det vill säga privatpersoner som representerar sig själva i nyhetsmedier, är könsbalansen hyfsat jämn. Vilket tyder på att det finns ambitioner på redaktionerna.
Däremot är utrymmet för personer som medverkar i egenskap av expert, yrkesperson eller talesperson fortfarande dåligt. I denna kategori är 7 av 10 män, visar granskningen. I nyheter om kultur och nöje är jämställdheten bäst. I sportnyheter sämst.
Tidsbrist och maktstrukturer anges som troliga skäl till att det inte ser bättre ut.
Det förefaller alltså ligga enkel logik bakom obalansen. Män håller sig framme, mejlar, nätverkar, påverkar, är högljudda på sociala medier och ställer upp. Män ser till att ta det medieutrymme som de också får.
Så problemet verkar tyvärr handla mer om bekvämlighet än om medvetenhet. Det duger inte 2018. Journalistiken måste kunna bättre.
