Jag har börjat spara till mammas pension

Den politiska bomben kommer snart brisera

Partiledaredebatt i SVT:s Agenda. Jonas Sjöstedt (V), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch Thor (KD), Ulf Kristersson (M).

I förra söndagens partiledardebatt i SVT fick pensions­frågan fyra minuter totalt. Hälften av den tiden gick till spillo när Ebba Bush Thor helt undvek att prata pensioner. Stora frågor om jobb, skatter, omfördelning, trygghets­system, skola, sjukvård, äldreomsorg och pensioner ­skulle alla samsas under ett av fyra debattämnen. Inte konstigt att tiden inte räckte till.

SVT rättfärdigar ämnesval och fokus genom att hänvisa till mätningar av vilka frågor väljarna tycker är viktigast. Men när det kommer till pensionsfrågan har de svenska politikerna skapat en kartell mot sina egna väljare. Ett ­uppenbart syfte med den blocköverskridande pensionsgruppen är att pensionsfrågan ska lyftas bort från den ­politiska debatten. 

Ska de verkligen få komma undan så lätt? Det verkar SVT tycka.

Effekterna av pensionssystemet som sjösattes för 20 år sedan börjar likna ett socialt haveri. Systemets främsta syfte är att statens finanser inte ska påverkas av pensions­systemet. Att det ska leverera rimliga pensioner som det går att leva på finns inte inbyggt. I dag har vi över 230 000 fattigpensionärer i Sverige. När det begav sig lovade man att pensionen skulle ligga på 70 procent av slutlönen, nu hamnar den snarare på 50 procent eller lägre för stora grupper. Samtidigt vägrar pensionsgruppen erkänna att detta är ett systemfel.

Det nuvarande pensionssystemet sviker framför allt ­kvinnor, personer som drabbats av sjukdomar och arbetslöshet under sina yrkesverksamma år och personer som inte haft möjlighet att lönearbete så länge i Sverige. Klassamhällets orättvisor och ojämställdhet ger brutala utslag i pensionskuvertet. Tantpatrullen sammanfattar: ”Om du är fattig i arbetslivet är du fattig tills du dör” (Aftonbladet den 6 maj).

Allt fler börjar inse att pensionsfrågan är en social och politisk bomb som snart briserar. Frågan berör inte bara 2,2 miljoner pensionärer utan också alla oss anhöriga. Häromåret fyllde jag trettio och visst har jag varit duktig och börjat pensionsspara: till min mammas pension. Min generations akuta pensionsoro handlar om våra föräldrar som ska ut i en fattigdomsfälla om 10 till 15 år. När ett av välfärdsstatens grundsystem inte fungerar kommer vi barn i allt större grad förväntas försörja våra pensionerade föräldrar.

Samtidigt har pensionsgruppen i hemliga förhandlingar tagit fram en överenskommelse om att dramatiskt och i  snabb takt höja pensionsåldern mellan åren 2020 och 2026. Man vill också bygga in en automatisk höjning av ­åldern kopplad till den generella medellivslängden för att skona sig själva från att ta ansvar för politiska beslut i  framtiden.

I nuläget är det Socialdemokraterna som ­förlorar mest på att låsa fast sig i en teknokratisk sammansvärjning som till varje pris ska försvara ett sjunkande skepp. I partiets valanalys kan man skönja en svidande kritik och ett frö till uppbrott. Tiden när ­pensionsfrågan tillägnas några enstaka minuter i partiledardebatter är snart över. Om Socialdemokraterna vill, kommer 2020-talets stora ­politiska strid handla om ­pensionerna. De borde de vilja.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.