Att vara Marcus Birro är ett av världens äldsta yrken
KOLUMN Den allra första debatten i världshistorien handlade om censur och hotet från mångkulturen.
Jag skojar inte.
Att vara Marcus Birro är ett av världens äldsta yrken.
Debatten uppfanns på 1200-talet, mitt under den mörka medeltid då allt europeiskt vetande inordnades i ett tankesystem som kallades skolastiken – en sorts vetenskap som endast gick ut på att tolka Bibeln. En dogmatisk ideologi som hindrade all intellektuell utveckling.
Religiösa debatter hade visserligen existerat tidigare, men det var först under medeltiden som de blev riktigt stora publiksuccéer.
Debattämnet var alltid detsamma – kristendom eller judendom, vilket är bäst?
Visst fanns bägge sidor representerade och visst fick alla prata, men jag kanske inte behöver påpeka att judendomen aldrig vann. Europas judar kunde vara säkra på att så fort någon munk ville ”debattera” med dem så var det bara en tidsfråga innan de skulle bli spöade och bortkörda.
I juli var det exakt 755 år sedan den berömda Debatten i Barcelona gick av stapeln.
Munken Pablo Christiani utmanade rabbinen Moses ben Nahman (med artistnamnet ”Nahmanides”) i en fajt om huruvida Jesus var Messias eller inte.
Det som gjorde den speciell var att Nahmanides hade krävt total yttrandefrihet. Ingen censur fick råda. Och debatten blev i slutändan så pass frispråkig att spanske kungen gav förloraren 300 guldmynt innan han förbjöd delar av Talmud och brände Nahmanides skrifter som själv fick fly till Palestina.
Som vanligt var debatten en meningslös ritual som skapade illusionen av att den kristna sidan vunnit en intellektuell seger och därför kunde ta sig rätten att tvinga på omvärlden sin tro.
Jag önskar att det inte fanns några som helst paralleller till vår tid här. Men vi har nog inte upplevt en sån övertro på debattens kraft på minst 600 år. Den som inte ”tar debatten” blir utkörd från offentligheten. När det officiella svenskatwitterkontot @Sweden nyligen vägrade diskutera med alla galningar på Twitter anklagades Svenska institutet för censurförsök och åsiktsregistrering.
Frågan är bara om vi blir så mycket klokare i slutändan.
Det här utspelade sig alltså strax innan Europa nåddes av den bildningstradition som fanns i arabvärlden – där man istället för att tjata hål i huvudet på varandra faktiskt undersökte saker man funderade på. Vilket i slutändan gav oss den moderna vetenskapen och så småningom renässansen.
