Störiga grannar irriterar västsvenskarna

Uppdaterad 2018-07-31 | Publicerad 2017-07-25

Röker du på balkongen, spelar för hög musik eller undviker att hälsa – då är du ingen favorit bland grannarna.

Västsvenskarna stör sig på många saker hos de som bor närmast.

– Det handlar ganska ofta om rökning och soplukt i trappuppgången, säger Sandra Mellgård Davis, socionom på HSB.

Folk som röker på balkongen eller ut genom fönstret är det som allra flest västsvenskar irriterar sig på.

Det visar en ny undersökning från HSB Göteborg, där de boende har fått svara på frågor om vad de stör sig på hos sina grannar.

Spelar du för hög musik, stirrar ner i marken för att slippa hälsa och parkerar där du inte får är du inte heller särskilt uppskattad i bostadsområdet.

Medlar i konflikter

Skrikande barn och katter som kissar i sandlådan är också några vanliga störmoment.

Men bara så få som en procent irriteras över grannar som går nakna hemma trots att de har insyn.

Jobbiga lukter och ljud är alltså det som västsvenskarna mest retar sig på.

– Det handlar ganska ofta om rökning och soplukt i trappuppgången. Ljudstörningar är också väldigt vanligt, när någon har fest eller går med skor inne så att det låter ner till grannen, säger Sandra Mellgård Davis, socionom på HSB:s boendesociala trygghetstjänst Nabo.

Hon jobbar med rådgivning och gör ofta hembesök för att försöka lösa konflikter som har uppstått mellan grannar.

– Det kan ha blivit en konflikt av att man har stört sig på varandra så länge att den är svår att lösa. Den ena tycker att den andra ska sluta att störa sig på det han gör och tvärtom. Då kan det vara bra med medling för att reda ut vad som har skett och hur man vill ha det framöver.

Men först pratar Sandra Mellgård Davis med de båda parterna var för sig.

– Om båda sedan går med på att sitta ner och prata gör vi det. Målet är att de själva ska komma överens och att inte jag som socionom ska bestämma vad de ska göra.

Vädjar om förståelse

Ofta handlar ärendena om klagomål där det inte går att kräva att grannen slutar med ett visst beteende. Handlar det till exempel om rökning på balkongen, vilket i de flesta fall är tillåtet, går det inte att göra det.

– Då får man oftast vädja till den som röker och förklara att det påverkar grannen, men vi kan inte kräva någonting.

Festande långt in på nätterna och andra ljudstörningar kan dock bryta mot föreningens trivselregler.

Går det så långt att det inte räcker att prata med grannen som stör på olämpliga tidpunkter på dygnet kan det till och med bli en juridisk fråga.

Sandra Mellgård Davis tycker att det är bra att försöka lära känna sina grannar för att undvika konflikter.

Hon förvånas över att det är så många som retar sig på att grannarna inte hälsar, men menar att det är viktigt att ha en bra kontakt.

– Det ska finnas en slags balans mellan att du visar hänsyn och att du har en viss tolerans. Vi tycker att det är ganska bra ord. Vi märker att om du känner dina grannar har du mer tolerans, jämfört med om du inte har någon aning vem som bor på andra sidan dörren.

Västsvenskarna stör sig på grannar som

  • Röker på balkongen eller ut genom fönstret: 20 %
  • Spelar för hög musik: 17 %
  • Inte hälsar: 16 %
  • Parkerar där man inte får: 16 %
  • Ställer grejer i trappuppgång/farstu eller källarförråd: 14 %
  • Går så det hörs i tak/golv: 13%
  • Har skrikande barn: 13 %
  • Har katter som bajsar och kissar i sandlådan: 12,5%
  • Har barn de inte ser efter: 11 %
  • Grälar ofta så att det stör: 9 %
  • Kör i in området fast man inte får: 8 %
  • Grillar på balkongen: 5 %
  • Lagar mat som osar mycket: 4 %
  • Går omkring nakna med insyn: 1 %

Källa: HSB Göteborg

Följ ämnen i artikeln