Därför firar vi nyår

Nyårsafton – årets stora kalenderfest

Uppdaterad 2021-12-15 | Publicerad 2018-12-20

Nyårsafton – då firar vi - men vet du varför?

Nyår är årets både sista och första stora kalenderfest.
Firar gör vi helst lyxigt, ackompanjerade av fyrverkerier och bubblande champagne.
Så har det inte alltid varit. Att klä upp sig och äta extravagant till nyår blev vanligt för mindre än hundra år sedan. Innan dess var nyårsnatten mest förknippad med spådomar, vidskepelse och magi.

Nyår 2018

– Firandet som vi känner det är ganska nytt. Det är en anglosaxisk tradition som kom hit först i slutet av 1800-talet, berättar etnologen Jonas Engman vid Nordiska museet.

Innan dess passade vanligt folk mest på att ta vara på en natt som ansågs magisk på samma sätt som midsommarnatten. Med hjälp av olika ritualer kunde man få reda på hur stor skörden skulle bli, vem man skulle gifta sig med eller vem som skulle dö.

– Det handlade mycket om att ta ut tydor. På sommaren kunde man rulla sig i daggen och se framtiden eller lägga sju sorters blomster under kudden. Vintertid blev det mer att läsa av väder, säger Jonas Engman.

Historien bakom ”Gott nytt år”

Att nyåret hamnade mitt i vintern kan beror på romarna, som beslutade att starta det romerska nya året vintertid eftersom det var militärstrategiskt lämpligt.

– Det kan vara så att romerska inflytandet i Europa har haft betydelse. Men vi har ingen aning om hur det transporterats hit. Det finns historiska paralleller men jag skulle nog avstå från att dra dem, säger Jonas Engman.

Han pekar istället på att nyåret är en blandning av olika influenser och människors behov av spektakulära ritualer har funnits i alla tider.

– Ritualerna plockar upp existentiella frågor. De handlar om gränser. Mellan människor och djur, mellan frisk och sjuk, liv och död. Det är saker som återkommer och vi vet att människor alltid gestaltat detta, inte minst rituellt.

Ytterst handlar det rituella festandet genom tiderna om att gudarna ska få syn på en. Och för att lyckas får man gärna trotsa vardagen på ett spektakulärt sätt.

Den moderna människan har kokat ner det till några få högtider där nyåret bokstavligen smäller högst.

– Det ska vara dyrt och det ska vara festligt. Och vi utmanar fortfarande. Vi trotsar vår ekonomi. Vi äter mer än vi borde, vi trotsar hälsan och gör allt möjligt, för att visa att vi kan, säger Jonas Engman.

För en modern svensk handlar det sällan om att kommunicera med gudar. Men ritualerna ligger fast. Vi korkar upp det mousserande vinet vid tolvslaget och vill gärna skåla utomhus i kylan även om frosten biter.

– Vi gör det för att vi tycker det är viktigt. Vi trotsar fortfarande. Vi gör det för att visa att vi kan.

Gott nytt år!

Visste du att:

  • Nyårsfirande i Sverige sker egentligen året runt. Det finns ett 40-tal olika nyår, där det persiska och det kinesiska hör till de mer kända.
  • Svenskarna har startat det nya året den 1 januari sedan 1500-talet. Innan dess inföll nyår på juldagen - något som i vissa landsändar höll i sig ända in på 1700-talet.
  • Nyårsfirandet som vi känner det är i grunden en anglosaxisk tradition som kom till Sverige i slutet av 1800-talet.
  • I Storbritannien var nyåret spikat till 25 mars ända fram till 1752 på grund av den kristna kalendern.
  • Nyårslöften är en tradition från USA som hittade hit i början av 1900-talet. Först på 1940-talet myntades termen nyårslöfte. I det gamla svenska bondesamhället var nyårslöfte något helt okänt.
  • Nyårshälsningar är kända ända sedan 1400–talet i Tyskland.
  • Tennysons dikt ”Nyårsklockorna” började visas i SVT 1977, men förekom som högläsning på Skansen från 1930-talet.
  • Fyrverkerierna är en rest av den gamla seden att fira det nya året genom att fyra av bössan.
  • Traditionen att spela filipin vid nyår och låta vinnaren önska sig något anses vara en sista rest efter den gamla tron att nyårsnatten kunde spå framtiden.
  • Namnet Sylvester kommer från en påve som dog 31 december år 335.

Källa: Nordiska museet.

Så firar världen nyår

  • Gregorianska nyåret. Börjar på natten 31 december och håller på ett dygn.
  • Shogatsu – japanska nyåret. Firas i tre dagar med start 1 januari.
  • Mahayanabuddhistiskt nyår. Firas vid den första fullmånen i januari.
    Seollal, det koreanska nyåret. Första dagen i månkalendern.
  • Yennayer. Berbernas nyår. Firas i mitten av januari.
  • Grekisk-ortodoxa nyåret. Firas 13 januari, följer julianska kalendern.
  • Tu Bishvat. Trädens nyår inom judendomen. Firas runt månadsskiftet januari-februari. Nästa år startar Tu Bishvat på kvällen den 20 januari och slutar på kvällen dagen efter.
  • Kinesiska nyåret. Firas vid nymåne runt månadsskiftet januari-februari. 2019 blir det 5 februari och då startar Grisens år.
  • Tsangaan Sar. Mongoliska nyåret. Firas 5 februari nästa gång.
  • Tet. Det vietnamesiska nyåret. Firas ofta samtidigt som det kinesiska men ibland i annan tidszon. 2019 infaller Tet den 5 februari.
  • Losar. Tibetanska nyåret. Innan Losar firas Nyi Shu Gu, sista dagen på gamla året. 2019 firas Losar från 5 till 7 februari.
  • Nyår i antika Rom. Firades 1 mars fram till år 45 e Kr, då kejsaren Julius Caesar beslutade att låta året starta 1 januari istället av administrativa skäl.
  • Aztekiska nyåret enligt gregorisanska kalendern. Firas oftast 12 mars.
  • Nanakshahi. Det sikhiska nyåret. Firas 14 mars.
  • Thelemiska nyåret. Firas inom ett slutet religiöst/ockult sällskap som skapades skapat i början av 1900-talet. Nyåret firas 20 mars, ibland även 8 april.
  • Navavarsha. Nyår i Nepal. Firas i mars-april.
  • Babyloniska nyåret. Startade i samband med första nymånen efter vårdagjämningen. Firande gjorde babylonierna i elva dagar.
  • Nouruz. Persiska nyåret. Firas vid vårdagjämningen som infaller 21 mars nästa år.
  • Nyepi. Nyår på Bali. Startar den 7 mars nästa år och pågår i ett dygn.
  • Chaitra. Ett av de hinduiska nyåren. Firas den 28 mars 2019.
  • Songkran. Thailändska nyåret. Firas i två dagar runt 13–15 april.
  • Kha b-Nisin. Assyriska nyåret, även kallat Akitu. Firas av assyrier 1 april.
  • Sere sal. Yazidiska nyåret. Infaller 17 april nästa år.
  • Vaisakhi, även stavat Baishaki. Ett hindusiskt nyår som även firas av sikher. Nästa år den 14 april.
  • Theravadabuddhistiska nyåret. Firas i Sri Lanka, Thailand, Burma, Kambodja och Laos i tre dagar från den första fullmånen i april.
  • Aluth Avurudhu. Lankesiskt nyår som firas i Sri Lanka i mitten av april.
  • Baisakhi. Nyår i indiska delstaten Punjab. Firas nästa år den 14 april.
  • Naba Barsha. Bengaliskt nyår. Firas första dagen i månaden Baisakh, vilket blir 14 eller 15 april. Hur dagen tillbringas påverkar resten av året.
  • Rongali Bihu. Nyår i Assam, firas i mitten av april
  • Vishu – Kerala. Här infaller nyår i månaden Medam och Vishu firas genom bön och fasta och offer som kallas Vishukanni
  • Puthandu. Tamilskt nyår. Firas första dagen i tamilska månaden Chithirai, vilket är 14 april.
  • Odunde. Nyår som firas i Nigera 2 juni.
  • Willakuti. Nyår för aymarafolke i Sydamerika, som firar vintersolståndet på södra halvklotet när vi firar midsommar.
  • Ashadi Beej. Ännu ett indiskt nyår. Kutchi-folkets nyår, inträffar andra dagen i Shukla paksha av Aashaadha-månaden i den hinduiska kalendern, vilket betyder någonstans runt månadsskiftet juni/juli.
  • Inti Raymi. Andinska nyåret. En solfest och kvarleva från inkatiden som firas i Latinamerika. Firas runt 22 juni nästa år.
  • Enkutatesh. Det etiopiska nyåret. Firas 12 september nästa gång.
  • Nayrouz. Det koptiska nyåret. Firas den första dagen i månaden Thoout, vilket 2019 betyder den 12 september.
  • Rosh Hashana. Det judiska nyåret. 2019 infaller Rosh Hashana 30 september.
  • Al-Hijra. Det islamiska nyåret. Nästa år börjar högtiden 30 augusti.
  • Samhain. Wiccanska eller keltiska nyåret. Från början en keltisk skördefest som firade sommarens slut. Den ses ofta som det keltiska nyåret. Firas samma dag som halloween.
  • Diwali. Det hinduiska nyåret. Firandet nästa år startar 27 oktober och pågår i fem dagar.
  • Jainister. Firas i Indien inom en gammal religion som firar nyår första dagen i månaden efter Diwali.