Ekonomiskt utsatta familjer berättar: Julen är jobbig

Uppdaterad 2020-03-02 | Publicerad 2019-12-19

Pernilla och Anna berättar om stressen de känner över att ha ont om pengar.

På film är julen magisk, i verkligheten kan den innebära ångest.

Speciellt för de familjer där ekonomin är knaper.

Två mammor berättar hur det är att inte kunna ge allt ens barn vill ha.

– Kommer vi vuxna behöva snåla in på mat? Kommer vi kunna äta varje dag? Det är mycket sådant, säger Pernilla, 25.

Pernilla, 25, bor i en liten trea i en ort i Västsverige tillsammans med sin man och tre barn: två fyraåriga tvillingar och en åttaåring. Ett fjärde barn är på väg.

– När jag fick tvillingarna hade jag problem med min amning och då fick vi köpa ersättning. Tanken på det stressar mig, att tänk om det inte funkar att amma denna gång heller. Då måste vi se till att ha pengar till ersättning för att barnet ska få mat.

Med 12 000–13 000 kronor att leva på i månaden tillhör familjen en av de ekonomiskt utsatta familjerna i Sverige. Pernillas man har sjukersättning från Försäkringskassan och Pernilla som pluggar har CSN-bidrag.

– När man får pengarna andas man ut en sekund sen kommer den här ångesten över att allt kommer att gå åt, säger hon och fortsätter:

– Egentligen har jag möjlighet att ta CSN-lån men jag vågar inte, jag har en funktionsnedsättning som gör att jag inte vet vad har för arbetsmöjligheter sen. Man måste börja betala tillbaka ganska direkt och jag vet inte om jag har pengar då.

När hyran och andra obligatoriska utgifter är betalda har de 5 000–6 000 kronor kvar.

– Vi får även lite bostadsbidrag. Vi klarar oss precis eller så har vi fått låna till oss lite och försökt att betala tillbaka månaden efter genom att leva ännu mer snålt.

Varje månad oroar de sig för hur de ska ha råd med allt. Vad händer om det kommer en oförutsägbar utgift?

– Vi försöker hitta så mycket begagnat som möjligt till barnen. Min man har ett par byxor då vi inte har råd att köpa ett par till honom.

De är öppna med barnen om att alla människor inte har möjlighet att köpa vad de vill. Barnen förstår men ibland kan framför allt åttaåringen bli frustrerad. I skolan blir det tydligt att andra har det bättre ställt, som när kompisarna visar upp sina nya mobiler.

– Han kan bli ledsen ibland: ”Varför får de men inte jag?” Men han verkar ändå förstå på något sätt och acceptera läget.

Barnens önskan: En jultomte

Julen är jobbig för familjen, tre barn ska bli nöjda.

– För fyraråringarna är det lite lättare, de har inte samma behov, de blir glada av nästan vad som helst . Det är svårare för åttaåringen som säger att han önskar sig saker hans kompisar har, och så kan vi inte uppfylla de önskningarna.

Begränsningar är ledordet för julafton. Både gällande julbordet och vad de kan göra. Någon tomte blir det inte heller. De har inga anhöriga eller grannar som kan ställa upp, och i Facebookgrupper kräver folk betalt. Det har de inte råd med.

– Vi har tidigare låtit tomten komma på natten för att lämna paket under granen. Men nu är det äldsta barnet ledsen för att han aldrig fått träffa tomten.

Kan inte någon av er ställa upp?

– Min man har inte möjlighet på grund av sin sjukdom. Jag kan i nödfall men de skulle känna igen mig. Man vill ju hålla magin så länge det går.

Pernilla upplever en press från samhället hur saker och ting ska vara på jul.

– Alla förväntar sig att alla har anhöriga och grannar som ställer upp. Man förväntar sig att man har en stor familj och släkt med pengar, att det blir julklappar, tomte och julmat. Det är så många föreställningar som finns. Det är svårt att få förståelse för att vårt liv inte ser ut så, att vi har inte samma förutsättningar.

– Jag tycker att man ska vara mer ödmjuk till andras situation och försöka tänka utanför sitt eget liv på något sätt. För det hjälper oss som har det dåligt att slippa känna skuld och skam hela tiden för att vi inte kan hjälpa våra barn.

Det är svårt att klara av månaden för vissa familjer.

Lever på tusen kronor

28-åriga Anna bor i en stad i östra Sverige tillsammans med sin man och tre barn som är två, fem och sju år gamla. Hon är arbetslös och hennes man har sjukpenning som de lever på. 15 000 kronor ska täcka fem personers behov varje månad.

– Så har vi haft det sedan september. Vi hade det inte så jättebra ställt innan heller då jag bara hade sommarjobb, men nu är det mer påtagligt. Sen så har vi barnbidraget men det försvinner snabbt.

När alla nödvändiga utgifter är betalda har de cirka en tusenlapp kvar att leva för.

– Man klarar sig inte på tusen kronor på fem personer på en månad. Minstingen på två har fortfarande blöjor och dricker välling, och blöjor kostar jättemycket.

Julen närmar sig och den ekonomiska utsattheten känns extra påtaglig.

– Man blir jättestressad. Det som stressas mest är det här att barnen inte kommer att få det de önskar sig. Vi har tak över huvudet och vi svälter inte ihjäl men på julafton skulle man i alla fall vilja ge dem en sak de vill ha.

Under familjens plastgran som hängt med i några år kommer det att ligga saker till barnen som familjen fått i gåvor.

– Och i år ska ska vi försöka hjälpas åt med övriga familjen för att få ihop julmat. Eftersom vi inte har råd med något extra blir det kanske bara julskinka och så.

Har ni stöd från någon släkt?

– Ja min mans föräldrar har hjälpt oss lite grann. Men eftersom min svärfar också är sjukpensionär har de inte heller massor med pengar.

Märker att de är olika sina kompisar

Efter jullovet kommer de äldre barnen komma hem och berätta att deras kompisar har fått nya saker. Och Anna och hennes man kommer ännu en gång få förklara att de inte har råd.

– De hör hela tiden om alla som får nya telefoner och kläder. Så rent materiellt märker de att de är olika sina kompisar, säger hon och fortsätter:

– I bland tycker de att det är jobbigt. Främst när vi inte kan åka iväg och hitta på saker som deras kompisar gör. Exempelvis att gå till badhuset, det har vi inte råd med. De säger att jag borde jobba mer men jag säger att det inte är lätt att få jobb, men det är inte lätt för dem att förstå.

Fotnot: Pernilla och Anna heter egentligen något annat.

Fakta: Ekonomisk utsatthet och barnfattigdom

I Sverige lever ungefär 186 000 barn i ekonomisk utsatthet.

Rädda Barnens definition av barnfattigdom innebär att barn som växer upp i familjer som har en inkomst på mindre än 12 419 kronor efter skatt och bidrag räknas som fattiga om hushållet består av en vuxen och ett barn. Och i hushåll som består av två vuxna och två barn där inkomsten är lägre än 18 854 kronor räknas barn som fattiga. Inkomsten beräknas utifrån vad som krävs för att ha råd med mat, boende och övriga normala utgifter. Till fattiga räknas även barn i de familjer som lever på försörjningsstöd.


  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!

ANNONS

Populära produkter för den lilla:

I samarbete med

Prisjakt.nu