Så funkar det att ta hand om barnen själv – när Alex jobbar borta

Malin: ”Jättesjuk. 40-graders feber. Måste vila. Snart hämta barn.”

Alexander befinner sig i veckorna i Finland på inspelning. Malin är som vanligt hemma med vardag, jobb och tre barn. Det var bara det att just den här veckan som samtalet nedan utspelade sig hade Malin 40-graders feber och influensan från helvetet.

Den vanligaste frågan vi får är hur det funkar när man som Alexander jobbar borta från familjen och när man då som Malin är ensam med tre barn och jobb i långa perioder. Oftast svarar vi med plattityder som ”det är tufft men ett val vi har gjort” eller ” det är vår livsstil, det funkar för oss”. Delvis sanna, absolut, men sedan finns det tillfällen då Alexanders huvud hänger löst och Malin förstånd likaså.

Låt oss ta förra veckan. Alexander befinner sig i veckorna i Finland på inspelning. Malin är som vanligt hemma med vardag, jobb och tre barn. Det var bara det att just den här veckan som samtalet nedan utspelade sig hade Malin 40-graders feber och influensan från helvetet. Via facetime utspelade sig följande: 

Malin: Allå…(Tyst viskande eftersom hon inte bara har influensa utan även tappat rösten.) 

Alex: Hallå! Malin tala upp! Chauffören här envisas med att spela finsk folkmusik på radion. Man blir ju helt galen! Och vattnet i bilen är fantamej ljummet. LJUMMET! Vad händer med världen?!?!

Malin: Ont. I . Halsen.  ( Försöker med kroppsspråk visa att hon tappat rösten.) 

Alex: Fan jag hör inte vad du säger. Men du blinka bara om du förstår vad jag säger. Jag kommer hem på torsdag tror jag, eller så blir det lördag eller om allt går enligt schema redan på fredag MEN, jag måste alltså jobba VARJE DAG fram tills dess. Alltså fem dagar! Vem jobbar i fem dagar liksom?! Jag trodde slaveriet var avskaffat. Men tydligen inte för pappa Karim! Ska vi göra nåt kul när jag kommer?! Vad tänker du?

Malin: (Blinkar frenetiskt och väser fram:) Jättesjuk. 40-graders feber. Måste vila. Snart hämta barn. 

Alex: Guuuuud vad jag önskar att jag bara kunde ligga och slappa med feber och inte behöva ta itu med all skit här. Som i morse. Allt jag ville ha var en Nespresso innan jag hämtades. MEN tror du de hade fyllt på mina kapslar på rummet?! NEJ. Jag fick gå ner till hotellfrukosten och stå i kaffekö med en bunt tyskar! Hur väntas man prestera under de här förhållandena?!

Malin: (Vill gråta men frossan skakar hennes kropp så mycket att tårarna åker tillbaka ner.) Dö… ( väser hon fram) 

Alex: Nej Malin, var inte melodramatisk nu. Du kommer inte att dö.

Malin: Nej. Inte jag. Du. Dö. Med dina jävla låtsasproblem. 

Alex: Nämen gullet. Inte vara sån nu. Det är febern som pratar. Jag fattar precis. Häromdagen på inspelningen var srirachamajonäsen slut till lunchen. Då kände jag mig lite, ja, lite febrig kan man säga. Och då ville jag också vända taggarna utåt. Men så visade det sig att det fanns en hel flaska i en av bilarna så det var lugnt men det jag vill säga är att jag förstår dig. Det är ok att bli lite vresig. Men ta det lugnt. Det finns sriracha åt oss alla så att säga.

Malin la på. För det går inte att prata med en man som tar till srirachan. Hon kämpade på med sin sjukdom, lagade mat, hämtade och lämnade barn, ty hon hade inget val. Och så vitt vi vet så lever hon än. Huruvida Alexander fortfarande är i livet efter det samtalet är dock något oklart. Även om vissa hävdar att de såg honom på scen i ”Shakespeare in love” så sent som i söndags. Vi tänkte helt enkelt låta det vara osagt ända tills det under denna textens gång plötsligt ringde i Malins telefon:

”Malin, darling det är jag! Jag är på flygplatsen och du kan inte fatta vad som just hände i businessclass-loungen!!!!”

To be continued…


  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!

ANNONS

Populära produkter för den lilla:

I samarbete med

Prisjakt.nu