Klimatfrågan kan inte vänta längre

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-11-25 | Publicerad 2015-11-24

Maria Wetterstrand: Förändringarna kommer smygande men läget är akut

Maria Wetterstrand.

DEBATT. Jag vet att klimatfrågan inte är top-of-mind för de flesta just nu. Det har till och med hänt att folk som nämnt den i samma andetag som terrorism blivit brutalt hånade. Och ja, sådan är den. Förändringarna kommer smygande, de upplevs inte akuta och är svåra att formulera i slagkraftiga rubriker.

Därför löper frågor som denna alltid risken att hamna i skymundan av till synes mer akuta frågor. Jag tror till viss del att vi får leva med att det är så. Men det är ingen ursäkt för beslutsfattare globalt och lokalt, inom politik, näringsliv och civilsamhälle, att köra på som vanligt.

Det handlar inte om att rädda några korallrev eller isbjörnar. Det handlar om livsmedelsförsörjningen för miljarder människor, om stigande havsvattennivåer som riskerar att lägga merparten av vissa länder under vatten, om människor som tvingas på flykt från hus och hem, om utbredning av torka, ökad frekvens av översvämningar och stormar, om kollapsade ekosystem, om så mycket som 20 procent av världens samlade BNP i ekonomiska termer.

Ett dilemma är att konsekvenserna kommer långt senare än utsläppen. Om vi väntar tills det börjar se riktigt illa ut är det sedan länge för sent. Huruvida människan klarar att hantera den typen av utmaningar kan säkert våra hjärnforskare diskutera i oändlighet. Men vi måste försöka. När en överväldigande majoritet av världens forskare meddelar att vi står inför hotet om den största miljökatastrof vi hittills skådat så är det inte riktigt läge att skylla på att något annat kom i vägen. Då är det läge att agera.

På måndag inleds klimatmötet i Paris och mycket har hänt sedan det upphaussade klimatmötet i Köpenhamn 2009, inte minst inom forskning och teknikutveckling.

En intressant forskarrapport kom från The New Climate Economy förra året. De menar att det borde gå att möta klimathotet och ändå ha god ekonomisk utveckling. Vi måste ”bara” fullständigt förändra investeringsflödena: släppa fossilberoende lösningar till förmån för energieffektivitet, förnybar energi, klimatsmart samhällsplanering och fossiloberoende infrastruktur. I dag subventionerar (!) världens länder fossil energi med 548 miljarder dollar per år, så det är kanske inte så ”bara”, men möjligheterna om vi börjar göra rätt är enorma.

Teknikutvecklingen går så snabbt att det nästan är svårt att hänga med. Förnybar energi som solceller och vindkraft växer explosionsartat. Lagringskapacitet utvecklas och energieffektivitet är i fokus som aldrig tidigare. Förra året installerades mer förnybar elkapacitet än fossilt i världen. Den utveckling vi nu ser på fordon med elbilar, hybrider och nya biodrivmedel kommer sannolikt att bli revolutionerande.

Samtidigt ökar världens utsläpp. Även med de löften som länderna gett inför Parismötet så väntas utsläppen fortsätta öka och temperaturen stiga med 2,7 grader C, avsevärt mer än de 2 grader som beslutats och mycket mer än de 1,5 grad många menar borde vara ambitionen för att undvika svåra konsekvenser. Samtidigt en klar förbättring mot de 4 grader som stipulerats tidigare.

Parismötet hålls i ett läge när möjligheterna egentligen är bättre än någonsin, men i en tid då klimatet hamnat i prioritetsskugga av andra frågor.

Miljöfrågor har alltid haft svårt att bli förstasidesstoff i tidningarna. Global uppvärmning känns inte lika akut som terrorhot och är onekligen inte lika spännande som ”Idols” fredagsfinaler. Så är det. Men strunt i löpsedlar och förstasidor. Klimatfrågan är akut, oavsett om det ser ut så i kvällspressen eller inte.

Maria Wetterstrand

Kalifornien
sjunker
Grönland blev
gråland
Följ ämnen