Björklund måste gå – inte Birgitta Ohlsson
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-09-15 | Publicerad 2016-09-14
Debattören: Ohlsson är en nagel i ögat på den övriga partiledningen i Liberalerna. Hon behövs!
DEBATT. Liberalernas interna debatt kring Birgitta Ohlsson handlar inte enbart om hur "högt i tak" ett parti kan ha i den egna partiledningen. Tyvärr är det även ett symptom på en mycket allvarligare sjukdom i partiet – nämligen partiledningens misslyckade strategi att göra om partiet från socialliberalt till konservativt.
Vänstermänniskor brukar anklagas för att sakna hjärna och högermänniskor för att sakna hjärta. Tyvärr ligger det något i båda dessa påståenden. Vänstern missar ofta att beakta politiska realiteter och värdet av ekonomiska drivkrafter. Högern missar ofta att ta hänsyn till sociala aspekter. Liberalerna bör vara ett välkommet avsteg från detta.
Liberalerna är den borgerliga vänstern – ett borgerligt parti som inser vilka värden privat företagande skapar för samhället och för individers frihet, men som samtidigt konsekvent tar sociala hänsyn i sin politik. Dessvärre har Liberalerna idag en partiledare som nog uppfattar ett sådant uttryck som "den borgerliga vänstern" som ett skällsord snarare än som ett honörsord.
När Moderaterna under Reinfeldt förflyttade sig mot den socialliberala mitten valde Liberalernas (Folkpartiets) partiledning att ompositionera Folkpartiet i konservativ riktning. Det måste ha funnits en förhoppning om att lyckas locka över "gammalmoderata" väljare med en stark marknadsliberal profil i kombination med en hård kravpolitik på övriga områden.
Liberalernas sviktande väljarstöd visar tydligt att det inte har varit någon framgångsrik strategi – liberaler överger partiet till förmån för Centerpartiet och moderater är trogna sitt parti eller går över till Sverigedemokraterna.
Liberalernas partiledning har blivit blind för de sociala aspekterna av sina politiska förslag, och för huruvida politiken driver samhället i en mer repressiv riktning istället för i en mer frihetlig riktning. Detta har tagit sitt uttryck i krav på ”hårdare tag”, mer piska och batong, i allt från skolpolitik till rättspolitik och integrationspolitik. Samtidigt har de sociala aspekterna fallit i glömska så att partiledningen idag inte ens kan "språket" för en socialliberal politik. När Liberalerna exempelvis tog ställning mot ett tiggeriförbud motiverades detta med att det vore ett ingrepp i den fria rörligheten i EU, inte att det vore att slå mot de svagaste i samhället. Det socialliberala språket har glömts bort.
Vår parti behöver "liberalism med hjärta". Annars blir nidbilden av högermänniskor utan hjärta alltför sann.
I en tid när repressiva krafter vinner allt starkare inflytande runt om i Europa och USA måste Liberalerna stå upp för sina grundläggande värderingar. Detta har Birgitta Ohlsson konsekvent gjort, vilket gjort henne till en nagel i ögat på den övriga partiledningen. Hon behövs!
Vad vi däremot inte behöver är en Jan Björklund som försöker framstå som någon sorts liberal version av en högerpopulist. Då skulle vi snarare behöva en Jan Mjuklund. En liberal ledare som vågar beakta de sociala aspekterna av politiska beslut.
Om en VD har lett ett företag under mer än ett decennium till ett av dess sämsta resultat någonsin, sparkar man VD:n. Det finns inget vare sig nostalgiskt eller särskilt dramatiskt över den saken. Liberalernas nuvarande partiledare saknar den trovärdighet som krävs för att kunna leda partiets nödvändiga förändringsarbete tillbaka till de socialliberala rötterna. Avgå Jan Björklund!
Torbjörn Wester , styrelseledamot Liberalerna Norrköping
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.