ÅSIKT

Utsatta EU-medborgare får kyligt välkomnande

Debattörerna: Mänskliga rättigheter måste gälla här och nu för alla människor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Amnesty uppmanar nu Sveriges nya regering att se till att alla människor i Sverige har tillgång till tak över huvudet, oavsett medborgarskap och uppehållsrätt, att alla i den här gruppen ska ha tillgång till subventionerad sjukvård, skriver Amnesty Internationals Anna Lindenfors Johanna Westeson.

DEBATT. I dag släpper Amnesty International rapporten “Sweden: A Cold Welcome. Human rights of Roma and other ‘vulnerable EU citizens’ at risk”. Det är första gången på över tio år som Amnesty International lanserar en internationell rapport som granskar människorättssituationen i Sverige, och den visar på omfattande kränkningar mot en av de mest marginaliserade grupperna i det svenska samhället.

Människor sover under broar, i tält av plastskynken eller i bilar i minusgrader

Rapporten konstaterar att människor som i Sverige brukar kallas “utsatta EU-medborgare” -- främst romer från Rumänien och Bulgarien -- lever i Sverige under förhållanden som många av oss har svårt att föreställa oss. Människor sover under broar, i tält av plastskynken eller i bilar i minusgrader. De tvingas köpa vatten, eller låta bli att dricka överhuvudtaget eftersom de inte har tillgång till toaletter. De får räkningar för grundläggande sjukvård på tusentals kronor -- långt högre än vad svenska medborgare, andra EU-medborgare och de som kategoriseras som papperslösa måste betala. Och, i vart fall i Stockholm, jagas de bort ur det offentliga rummet trots att det vare sig är olagligt eller tillståndsbelagt att tigga.

Även om tillvaron i Sverige är mycket hård är det ändå bättre än att vara i Rumänien

Amnesty har djupintervjuat 58 rumänska medborgare, de allra flesta romer, som befinner sig i Sverige. Det stora flertalet har varit här i över två års tid, trots att alla officiella riktlinjer och handlingsprogram bygger på fiktionen att de är här “tillfälligt”, det vill säga högst tre månader.

De har berättat att de är i Sverige för att de inte har någon möjlighet att försörja sig och sina barn i hemlandet. Även om tillvaron i Sverige är mycket hård är det ändå bättre än att vara i Rumänien, där de inte kan hitta arbete. Pengarna de får ihop här, antingen genom att tigga eller genom att samla pant eller ta ströjobb, gör en enorm skillnad för barnen därhemma.

Det här är en grupp som många har åsikter om men få pratar med. Amnesty har gjort just det. Vi har lyssnat på en av de mest utsatta grupperna i det svenska samhället. Och bilden vi fått av hur de har det är förfärande, samtidigt som myndigheterna duckar för ansvaret.

Men Sverige måste ta sitt ansvar. För mänskliga rättigheter gäller alla. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som är bindande för Sverige sedan 1971, gör klart att tak över huvudet, subventionerad sjukvård, rent vatten och skolgång är rättigheter som även de som befinner sig i ett land utan att vara medborgare eller ha uppehållsrätt har.

De flesta av de som kallas “utsatta EU-medborgare” är romer, och diskrimineringen av romer har en lång och sårig historia i hela Europa. I Rumänien är genomsnittslivslängden för romer 16 år kortare än för majoritetsbefolkningen, barnadödligheten tre gånger högre och 79% av rumänska romer har inte rinnande vatten i sina bostäder.

Det är som om de inte har en plats i det svenska samhället

Men även Sverige har en historia av antiziganism, vilken inte minst blev tydlig i den vitbok som gjordes 2014 om de övergrepp och kränkningar av romer som skett i Sverige under 1900-talet. Diskrimineringen mot svenska romer fortsätter, men det finns åtminstone åtgärdsprogram och en vilja att komma till rätta med denna. Men utsatta romska EU-medborgare räknas inte in i de kommunala planerna för romsk inkludering. Det är som om deras utsatthet, och antiziganismen som drabbar dem varje dag, inte angår oss. Det är som om de inte har en plats i det svenska samhället, för ska de inkluderas ska det ske någon annanstans.

Amnesty uppmanar nu Sveriges nya regering att se till att alla människor i Sverige har tillgång till tak över huvudet, oavsett medborgarskap och uppehållsrätt, att alla i den här gruppen ska ha tillgång till subventionerad sjukvård och tillgång till rent vatten och toaletter. Och att polisens behandling av utsatta EU-medborgare ska präglas av respekt, icke-diskriminering och det faktum att det inte är förbjudet att tigga.

Amnesty sällar sig därmed till de FN-organ och Europarådsinstanser som har varit glasklara i sin kritik av Sverige: det går inte att neka människor rättigheter med hänvisning till att orsaken till deras utsatthet finns någon annanstans.

När det handlar om människors rättigheter har staten, i det här fallet Sverige, helt enkelt inget val. De gäller. Här och nu. För alla människor.


Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty Internationals svenska sektion
Johanna Westeson, ansvarig för diskrimineringsfrågor Amnesty Internationals svenska sektion


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM