Målet för SD är att ta kontroll över tanken

Christer Nylander: Kritiken mot public service visar på en rädsla för den fria världen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-02-27

Självständiga medier öppnar samhället. Detta har Sverigedemokraterna förstått. Det är därför de sätter medie- och kulturpolitik så högt på sin dagordning, skriver Christer Nylander.

DEBATT. Ett par aktuella händelser har skapat en något yrvaken insikt om medie- och kulturpolitikens centrala position. Man får ge Sverigedemokraterna ett erkännande för att de sedan länge insett detta. 

Förslaget att kalla upp cheferna för public service till riksdagens kulturutskott handlar om något mer. Försöken att stoppa delar av en utställning om nazism på Norrköpings museum handlar om något större. Det handlar i grunden om kontrollen över tanken.

Vi människor utvecklas när vi tar del av för oss nya tankar, oväntade vinklar och får ifrågasatt det vi tidigare trodde var självklart. Därför är det så viktigt att tidigt i livet och återkommande få möta sådant som utmanar. Men det är som i fysiken, ska man byta riktning på en invand tanke, krävs ofta en stark knuff i en annan riktning.

Glädjande nog är möjligheterna att utsätta sig för saker som utmanar tanken större än någonsin. Oavsett om vi vill det eller ej utsätts vi för långt många fler främmande uttryck än man gjorde för bara några decennier sedan. Men endast möjligheten räcker inte. Det behövs också en nyfiken öppenhet.

För de flesta av oss blir det svårare med åren att tänka nytt, och ju mer invanda våra tankar blir desto mer kan vi behöva jobba för att bibehålla nyfikenheten på det andra.

Samtidigt finns krafter som verkar för att vi ska förbli vid det invanda. Få saker kommer att påverka samhället mer framöver än balansen mellan dessa krafter. Det är en kraftmätning som sker på flera nivåer samtidigt.

Digitaliseringen och globaliseringen öppnar möjligheter att nå en fantastisk rikedom av perspektiv, men den ger också möjlighet att genom algoritmer eller eget (aktivt eller passivt) val, stanna vid det invanda och bekväma. 

Vårt samhälles bristande förmåga att bryta barns sociala, kulturella och ekonomiska arv har konsekvenser på många politiska områden. Dessa arv hänger ofta samman, de kan förstärka varandra, men de kan också var och en användas för att bryta en annan.

Klassresor kan börja i skolan och få kraft i en mamma som får jobb och en pappa som läser för sitt barn. 

Politiskt finns en våg som reagerar mot den stora frihet som skapats av det liberala, globaliserade samhället. Den har religiösa, konservativa, nationalistiska grenar – olika bakgrund men en gemensam rädsla för nutidens fria värld.

Det är inte konstigt och inget som borde förvåna. Det nya är att de lyckas fånga upp en ganska bred oro för det okända och en känsla av att det var bättre förr. 

Att Sverigedemokraterna skapar en tankesmedja och att det är den före detta gruppledaren Mattias Karlsson som står bakom initiativet, visar att de menar allvar när de säger att de vill förändra samhället i grunden och långsiktigt. Karlsson var tidigare partiets talesperson i kultur- och mediepolitik.

Det är ingen slump att Karlsson som ofta kallats Sverigedemokraternas ideolog valde att engagera sig i just detta politikområde. Det handlar om makten över tanken. 

Ett samhälle har inte bara en infrastruktur i form av vägar och järnvägar. Det finns en intellektuell infrastruktur, en infrastruktur för tanken och tänkandet. Medie- och kulturpolitik handlar hur denna intellektuella infrastrukturen ska vårdas, bevaras och utvecklas. Men också hur den brukas och av vem.

Precis som man påverkar folks fysiska rörelse när man bestämmer var en väg ska dras, bestämmer avgifter eller när man tillåter järnvägsunderhållet fallera tills folk tvekar att åka, kan man påverka folks tankar genom att ta kontroll över den intellektuella infrastrukturen.

Några delar kan byggas ut, några kan tillåtas förtvina och andra förbjudas eller förknippas med stora kostnader.

Självständiga medier som fritt väljer perspektiv, vinklar och berättelser när de speglar och granskar vårt samhälle är en del av en infrastruktur som öppnar samhället.

Kontrollerad media som följer den politiska maktens önskan bidrar till att göra samhället mer slutet och minska vår möjlighet att tänka nytt.

Ett kulturliv som är fritt, rikt och öppet bidrar till att utmana våra invanda tankar. Ett smalt, kontrollerat och slutet kulturliv som följer den politiska maktens önskan gör samhället mer slutet och minskar vår möjlighet att tänka annorlunda.

Detta har Sverigedemokraterna förstått. Det är därför de sätter medie- och kulturpolitik så högt på sin dagordning. De som vill se ett samhälle som utvecklas i en annan riktning än den nationalkonservativa bör också förstå detta. 


Christer Nylander, ordförande i riksdagens kulturutskott (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.