Sverige handlade också med slavar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2014-10-08

Debattören: Gör den 9 oktober till en officiell minnesdag

Den transatlantiska slavhandeln är utan tvekan det värsta brottet mot mänskligheten i människans minne. Offren är oräkneliga och de fruktansvärda konsekvenserna av det avskyvärda brottet är långtgående än idag.

I dag, den 9 oktober, är det precis 168 år sedan Sverige avslutade sitt deltagande i transatlantiska slavhandeln. Denna dag är en essentiell dag och något Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) uppmärksammar varje år för att hedra de över 30 miljoner människor som föll offer för denna vidriga handel med människor – men också för att belysa de rasistiska tankemönster som ännu lever i Sverige och tar sig uttryck i form av hatbrott och strukturell diskriminering mot afrosvenskar.

ASR har i över 25 år gått i bräschen för att höja denna fråga på den politiska agendan men har inte fått det gensvar vi tycker att frågan förtjänar. Vi har pekat på behovet av monument till åminnelse av offren för den svenska transatlantiska slavhandeln, och en nödvändighet att göra den 9 oktober till en officiell minnesdag. Men när motioner om detta lagts i riksdagen har de avslagits.

Förra året vände vi oss till FN:s rasdiskrimineringskommitté med en alternativrapport, där vi på ett sammanhållet sätt kartlagt hur afrosvenskars mänskliga rättigheter kränks på olika samhällsarenor och tydligt visat att Sverige inte uppfyller rasdiskrimineringskonventionens krav om skydd från rasism. Efter ett starkt påtryckningsarbete från Afrosvenskarna beställde alliansregeringen i december 2013 en kartläggning om afrofobi för att få en samlad kunskapsbild som inte funnits tidigare. I februari i år fick regeringen rapporten, som visade på en graverande strukturell diskriminering mot afrosvenskar. Men reaktionen från regeringen blev passivitet.

Vi har nu fått ett maktskifte i Sverige och frågan är om den nya regeringen kommer göra som Erik Ullenhag, och låta rapporten samla damm i regeringskansliets lådor – eller använda den som utgångspunkt för en seriös politik mot afrofobi.

Under våren kom de karibiska staterna med ett krav på ansvarstagande från de länder som deltog i den transatlantiska slavhandeln och hade slavkolonier i Västindien. Sverige ingår på den listan med länder, vilket tagit den svenska ambassadören till Karibien på sängen. Hans kommentar var ”vi trodde inte att Sverige skulle vara med på listan”. Detta är bara ytterligare ett bevis på att Sverige är det europeiska land som har svårast att bekänna sin roll i den transatlantiska slavhandeln och att mycket återstår att göra för Sveriges regering.

I sin regeringsförklaring lyfte Stefan Löfven afrofobi och sa att rasismen och fördomarna i vårt samhälle begränsar människors liv. Vår fråga till Löfvens regering är om man på samma sätt som med Förintelsens minnesdag är beredd att uppmärksamma den 25 mars, som är den internationella dagen till åminnelse av slaveriets offer, och göra den 9 oktober till en nationell minnesdag i Sverige?

Är regeringen beredd att låta dagens generation svenska skolbarn lära sig sanningen om vad som egentligen hände eller vill man fortsätta tiga och idyllisera Sverige?

Är regeringen beredd hedra de svarta kroppar som förslavats, med ett monument och bidra till ett Sverige som inkluderar alla oavsett hudfärg?

Det skulle vara sanna åtgärder för att riva de hinder och murar som reducerar oss till vår hudfärg och vårt ursprung.

Zakaria Zouhir

Ordförande Afrosvenskarna i Stockholm

Följ ämnen i artikeln