Efter våldsvågen – lär vuxna uppfostra barn

Debattören: Med en obligatorisk föräldrautbildning får föräldrar stöd till barnen är myndiga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-03-15

Debattören Soma Amin: Vi behöver obligatorisk föräldrautbildning till barnen är myndiga.

DEBATT. Trygghetsfrågan kan sägas vara en av de viktigaste och mest debatterade frågorna i samhället just nu. Debatten har i stor utsträckning kretsat kring skärpt lagstiftning och förstärkning av polisiära insatser. Tidvis har ett nyanserat och heltäckande resonemang kring problematiken samt nödvändiga åtgärder lyst med sin frånvaro. Det råder ingen tvekan om att tydliga lagar och möjlighet till att verkställa dessa är en oerhörd viktig del i de kortsiktiga åtgärderna.

Dock är detta en komplex problematik som kräver djupgående och heltäckande åtgärder. Inget samhälle mår bra av laglöshet men bestraffning utgör sällan långsiktiga och hållbara lösningar.

Erfarenheten tyder på att flera av de senaste dödsskjutningarna har begåtts av unga människor som har saknat rätt stöd och vägledning i livet. Efter dubbelmordet i Hallonbergen greps en 16-årig man och en 20-årig man misstänkta på sannolika skäl för mord. Som lokalpolitiker med en psykologutbildning i bakgrunden kan jag inte låta bli att fundera över vad det är som gör att en 16-åring kan begå ett så allvarligt brott.

Vad har denna unge man med sig i sitt bagage och vilka möjligheter har han fått till att hamna rätt i livet? Hade samhället kunnat förhindra att brottet begicks? Räcker det med skärpt straff och förstärkning av polisiära insatser för att hindra att fler liknande brott begås?

Jag vill lyfta vikten av att stärka föräldrar i deras föräldraroll som en viktig del i arbetet. Basen i ett barns identitet läggs under de första levnadsåren. Det är i samspel med de närmaste anknytningspersonerna som barnet bildar en uppfattning om sig själv och sin omvärld.

De flesta föräldrar vill sina barns bästa och har en vilja till att fostra sina barn på bästa möjliga sätt. Men det är lättare sagt än gjort. Föräldraskap är inte en inneboende förmåga som man föds med, utan det är en färdighet som utvecklas under livets gång. Många gånger blir denna färdighet ett arv som går från en generation till en annan.

Jakten efter gränssättning leder ofta till alltför auktoritära föräldrastilar som förvärrar barnens negativa beteenden. Det är vetenskapligt bevisat att bestraffning får motsatt effekt i barnuppfostran. Ändå förekommer bestraffningsmetoder i olika former i många svenska hem i fostringssyfte.

Det finns en logisk förklaring till att bestraffning än i dag används av många föräldrar, och det är att man på kort sikt ser en omedelbar effekt. Vad de vuxna inte inser är att det negativa beteendet oftast eskalerar i intensitet och omfattning.

Många vuxna saknar verktyg för hur de kan vägleda barnet till att utveckla en egen kompass för vad som är rätt och fel. Det finns föräldrar som älskar sitt barn mer än något annat men inte lyckas skapa en trygg och tillitsfull relation till barnet.

Det är inte konstigt att en helt vanlig förälder saknar kunskap om vad som är åldersadekvat beteende hos barn, vilka förväntningar man kan ha på barnets färdigheter och hur man bäst hanterar konflikter i olika stadier.

Föräldraskap är ett av livets bästa och svåraste uppdrag. Därför skulle samtliga föräldrar i Sverige behöva delta i kontinuerliga utbildningar från graviditetstiden till dess att barnet har fyllt 18 år.

Psykologer har en gedigen kunskap om utvecklingspsykologi, anknytningsteori och konflikthantering och skulle därmed kunna ha en huvudroll i framtagande och genomförande av relevanta utbildningar som anpassas till barn i olika åldrar.

Det finns många bra exempel på föräldrautbildningar, samtidigt som det finns stora utvecklingsbehov inom området, både avseende metoder och genomförande. Trots att forskning har visat att föräldrautbildningar har god effekt befinner vi oss långt ifrån att ha en enhetlig nationell metod som är en del av befintlig verksamhet. Oftast drivs föräldrautbildningar som tillfälliga projekt på frivillig basis.

Jag menar att trygghetsfrågan är komplex och kräver många långsiktiga åtgärder i form av parallella processer.

Genom skärpt lagstiftning och förstärkning av polisiära insatser kan vi möjligen uppnå kortsiktiga lösningar. Men vi behöver göra mycket mer än så för att gå till botten med problematiken. En av många nödvändiga insatser som behövs är rejäla satsningar på att stärka föräldrar i deras föräldraroll.

Barn som växer upp under trygga hemförhållanden löper betydligt mindre risk för att senare i livet utgöra hot för sig själva och samhället.

Därför föreslår jag att:

Sverige börjar arbeta på framtagande av evidensbaserade och enhetliga föräldrautbildningar som anpassas till barn i olika åldrar.

Deltagande i föräldrautbildningar ska vara obligatoriskt.

Föräldrautbildningar ska inte vara en tillfällig kurs, utan en pågående process från graviditeten till dess att barnet har fyllt 18 år.

Föräldrautbildningarna ska drivas inom befintlig verksamhet, exempelvis BVC, förskola, skola, socialtjänst och BUP.

Det ska utformas ett kontrollsystem där BVC, förskola, skola, socialtjänst eller BUP gör noteringar av närvaro. Givetvis kan risk för uteblivande från träffar förekomma, men utgångspunkten ska vara att närvaro ska vara obligatorisk. Förslagsvis kan deltagandet ha kopplingar till barnbidraget eller vårdnadsskap av barnet.


Soma Amin


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.