F-kassan: Medkänsla får inte styra vårt jobb
Tf generaldirektören: Socialförsäkringen är vare sig trasig eller urholkad
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-05-17 | Publicerad 2019-05-15
DEBATT. I Aftonbladet har vi den senaste tiden kunnat läsa flera artiklar om Försäkringskassan. Ofta handlar de om människor som upplevt att de har fått felaktiga beslut eller att vi på Försäkringskassan behandlat dem på ett felaktigt sätt. Frågan har också tagits upp av Anders Lindberg i en ledare den 4 maj där han hävdar att ”utgångspunkten på Försäkringskassan verkar inte längre vara att hjälpa människor utan att rida på paragrafer”.
Mer än 600 000 människor mottog under 2018 sjukpenning. Våra beslut har stor betydelse för enskilda och det är bra och viktigt att media granskar hur vi sköter vårt uppdrag. Men det är också viktigt att vi förklara varför vissa inte beviljas ersättning, så att människor förstår hur lagen är utformad. Om man inte vet det är det lätt att få en bild av att socialförsäkringen är trasig eller urholkad. Det är den inte, men den har villkor som måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till ersättning.
Om bilden av att socialförsäkringen inte längre fungerar blir en allmän sanning får det negativa effekter på människors känsla av trygghet. Vi märker en tydlig – onödig – oro hos många försäkrade över om man över huvud taget kommer att få sin sjukpenning. Detta trots att 97 av 100 vid första ansökan om sjukpenning får den beviljad. Vi ser också en ökning av hot och trakasserier av anställda på Försäkringskassan, vilket är fullkomligt oacceptabelt.
Aftonbladets beskrivning speglar inte en verklighet som jag känner igen. Jag upplever att Försäkringskassans medarbetare är besjälade av medkänsla och personligt engagemang för dem vars ärenden de hanterar. Jag vet att de arbetar hårt för att tillämpa lagen korrekt och ge människor den ersättning de har rätt till. Men medkänsla får inte styra rätten till ersättning – det är lagen som avgör vem som har rätt till vad. Alternativet är ett orättvist och godtyckligt system, ovärdigt ett demokratiskt samhälle. Vår uppgift är att tillämpa lagen, hur tufft det än är att fatta vissa beslut.
En vanlig berättelse man kan läsa om i media handlar om personer som på ett moraliskt plan verkar ha rätt till ersättning men som trots detta antingen nekats eller blivit av med sin ersättning. Här vill jag vara tydlig: Om vi skulle neka någon ersättning som har rätt till det skulle det vara både olagligt, moraliskt fel och stå i total kontrast till den värdegrund som våra medarbetare lever efter. De medarbetare jag möter vill hjälpa de människor som söker ersättning, men vet att de inte har rätt att betala ut ersättning om det inte finns stöd för det i lagen.
Men det innebär inte att vi inte kan göra misstag. Försäkringskassan fattar över 20 miljoner beslut varje år och det händer att vi gör misstag i handläggningen. Just därför finns det möjlighet att begära omprövning av ett beslut eller – om man inte nöjd med detta heller – överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
Om ambitionen är att peka på systemfel måste man diskutera systemet – det vill säga lagstiftningen. Jag välkomnar helhjärtat rapportering om fall när Försäkringskassan gjort fel, för det ger oss en möjlighet att bli bättre. Men det är lätt att hamna snett om man diskuterar systemet i helhet med utgångspunkt i ett litet antal enskilda fall. Det är att blanda äpplen och päron, och det hjälper inte någon.
Maria Hemström Hemmingsson, Tf. Generaldirektör Försäkringskassan
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.