Vi är beroende av en tydlig klimatpolitik

Postnord: Var är ledarskapet för att elektrifiera transporterna?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-09-22

För Postnord är det en självklarhet att bidra till att de klimatpolitiska målen nås. Men vi ser inte något tydligt politiskt ledarskap när det gäller elektrifieringen – den absolut viktigaste frågan för att transportsektorn ska kunna lämna fossilberoendet, skriver Annemarie Gardshol, vd.

DEBATT. Sverige har visat att det går att kombinera kraftiga utsläppsminskningar med ekonomiskt välstånd. Genomsnittssvensken släpper i dag ut långt mindre än hälften av den koldioxid som vi gjorde 1970, när våra bostäder med otäta fönster och tak värmdes upp med olja.

När stora delar av Europa gjorde sig beroende av rysk gas valde vi lyckligtvis en annan väg. Genom satsningar på vatten-, kärn-, sol- och vindkraft är Sverige ett av de länder som nått absolut längst i omställningen från fossila energislag.

 

Den här utvecklingen har kunnat ske tack vare ordentliga satsningar och tydliga besked från politiken, näringslivet och resten av samhället.

Tyvärr finns det en enfant terrible i sammanhanget, nämligen lastbilstransporter som i stort sett inte har rört sig ur fläcken sedan 1990. Visserligen har den totala transportvolymen i Sverige ökat kraftigt sedan dess, men att utsläppen är på samma nivå som 1990 är ett misslyckande.

 

Som Sveriges största logistikaktör är det för Postnord en självklarhet att bidra till att de klimatpolitiska målen nås. Vi spänner bågen och säger att vi ska vara fossilfria till 2030.

Men nu riskerar pilbågens sträng att brista av det enkla skälet att vi inte ser tydligt ledarskap i den absolut viktigaste frågan för att transportsektorn ska kunna lämna fossilberoendet, nämligen elektrifieringen.

Förra året var inte ens två procent av lastbilarna på de svenska vägarna eldrivna.

 

Transportsektorn står inför en brytpunkt – elektrifieringen av tunga transporter kommer att tillta. Antalet eldrivna tunga lastbilar väntas öka årligen fram till 2025 och då utgöra 10 procent av nyregistrerade tunga lastbilar.

Omkring 30 procent av Postnords fordonsflotta är elektrifierad och vi planerar att mer än dubbla antalet eldrivna lastbilar i Sverige under 2023. För långväga och tunga transporter anlitar vi även underleverantörer, men det är utmanande att elektrifiera tunga transporter.

Fordonen ska vara rimliga i total kostnad och ha bra räckvidd, men den stora flaskhalsen är laddning och därmed elnätet och tillgång till grön el. Således blir detta en utmaning för hela branschen.

 

Som tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten ska PostNord samla in och dela ut postförsändelser upp till 20 kilo över hela landet, med de krav som Sveriges omfattande geografi ställer.

Ska det här uppdraget kunna tillhandahållas i enlighet med Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp till 2045, måste det finnas infrastruktur som gör det möjligt. Det kan konstateras att den nuvarande diskrepansen mellan de miljöpolitiska målen och förutsättningarna för att nå dem är högst oroväckande.

 

Enligt Energiföretagen kommer elanvändningen i Sverige att dubblas fram till 2045 och transportsektorn väntas stå för uppskattningsvis 20 procent av den tillkommande elanvändningen. Bara gruv- och metallsektorn behöver mer.

För oss och våra underleverantörer handlar det om effekt – vi måste vara säkra på att kunna ladda där och när det behövs. På flertalet av våra anläggningar där vi vill installera laddare tar det lång tid och blir dyrt, eftersom kapaciteten i elnätet inte är tillräcklig.

Det kommer också att behövas fler stationer för snabbladdning av tunga fordon. Ingen är beredd att satsa alla sina investeringar i en ny teknik om den inte går att nyttja för sitt ändamål.

 

Postnord menar att följande åtgärder är centrala för att underlätta transportsektorns klimatomställning och elektrifiering:

 

  1. Tydliga mål och deadlines för elektrifiering. Elektrifieringsstrategin behöver utvecklas med nationella mål och deadlines för elektrifiering av tunga vägtransporter. Det krävs också en plan för att säkra tillräcklig tillgång till el från förnybara källor samt kortare ledtider för utveckling av nätkapacitet.
  2. Lägre och stabila elpriser, till exempel genom att skala upp förnybar elproduktion och uppgradera elnätet.
  3. Fortsatta subventioner till batterielektriska fordon och laddinfrastruktur, till exempel via Klimatklivet och Klimatpremien. Återinförd bonus för lätta fordon skulle underlätta transportsektorns klimatomställning.  

 

Postnord och transportsektorn är beroende av en ambitiös och tydlig klimatpolitik. Vi behöver veta vad som gäller i god tid, och för lång tid framöver. Inget åkeri byter alla sina fordon i ett svep – det sker successivt.

Det finns glädjande nog flera tecken på att regeringen prioriterar transportsektorns klimatomställning och elektrifiering men det krävs fler betydande insatser för att nå EU:s och Sveriges klimatmål. Och det är bråttom.

Sverige och regeringar med olika politiska färger har klarat sådana omställningar tidigare. Då enades vi och pekade med hela handen. Vi kan klara det igen, men det förutsätter ett politiskt ledarskap som blickar framåt och konstruktivt hanterar de omfattande utmaningar vi står inför.


Annemarie Gardshol, vd och koncernchef, Postnord

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.