Efter #metoo – det här kan vi göra nu
Debattören: Fyra förslag för att bryta mansnormen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-11-22 | Publicerad 2017-10-19
DEBATT. De senaste dagarna har tusentals flickor och kvinnor modigt delat med sig av berättelser om sexuella ofredanden och övergrepp på sociala medier genom användandet av hashtaggen #MeToo. Samtidigt har män lyst med sin frånvaro. Bakom varje sexuellt ofredande och övergrepp finns det en gärningsman.
Det är pojkarna och männen som begår sexualbrotten som är roten till problemet med sexuellt våld. Inte flickorna och kvinnorna som blir utsatta.
Genom manlighetsnormer påtvingas många män destruktiva beteenden som begränsar deras möjligheter.
Manlighetsnormerna gör att många män uppmanas att ständigt bevisa sin manlighet, uppmuntrar aggressivt och våldsamt beteende som drabbar andra och sig själva och leder till en anti-pluggkultur. Exempel på detta är sexuella ofredande mot flickor och kvinnor, våld i nära relationer och kriminella gäng. Vi behöver arbeta långsiktigt för att förändra mansrollen.
Män växer i dag upp med en rad privilegier i form av makt och ekonomiskt försprång. Samtidigt finns det även många män som inte ges samma möjligheter att lyckas i livet. Det svenska samhället måste börja tala om våld och sexuellt våld som manliga problem och jobba för att män aktivt ska verka för och få stöd till att bryta med de destruktiva manlighetsnormerna.
Jag anser därför att vi ska jobba med dessa politiska förslag för att få en riktig förändring i det svenska samhället:
1. Ett nej är alltid ett nej
Det behöver införas en samtyckesparagraf i sexualbrottslagen.
Den som blivit utsatt för sexualbrott ska inte behöva se gärningsmannen gå fri när han borde ha förstått att det saknades samtycke från tjejens sida. Frågan är under beredning och jag ser fram emot att samtliga riksdagsledamöter, män som kvinnor, röstar jag för att skydda kvinnors rätt till sin kropp.
2. Inför samtycke och normkritik i läroplanen
Skolvärlden är en av de viktigaste miljöerna för att arbeta med normkritik bland unga.
Därför bör vi integrera samtycke och normkritik i läroplanen samt ha insatser för anti-pluggkultur för grundskola och gymnasiet.
Att separera pojkar från flickor med grunden att pojkarna stör flickorna inte är en långsiktigt hållbar lösning utan det är skolans uppdrag att se till att individer kan umgås på ett lämpligt sätt oavsett kön. Därför bör könssegregerad undervisning förbjudas.
3. Fler närvarande fäder
All forskning visar att de positiva konsekvenserna av närvarande fäder är många. Jag anser att pojkar och unga män behöver positiva manliga förebilder för att destruktiva maskulinitetsnormer ska kunna förändras.
Därför är det viktigt att stötta män i deras faderskap och möjliggöra för dem att spendera mer tid med sina barn.
Ett sätt att jobba med det är genom pappagrupper för nyblivna föräldrar.
4. Stöd till män att söka hjälp
Pojkar och män söker mer sällan hjälp än flickor och kvinnor.
Det är när pojkar och män inte söker hjälp när de har problem med aggressivt beteende eller depressioner som flickor och kvinnor drabbas av sexuella ofredande och våld.
Jag anser att detta måste förändras för att män ska kunna frigöras från destruktiva maskulinitetsnormer såsom våld och att man inte söker hjälp vid psykisk sjukdom.
Dessa förslag är viktiga att genomdriva i Sveriges riksdag för att hjälpa unga män att bryta isolering, destruktivt beteende och även för att förhindra sexualbrott mot flickor och kvinnor. Men det räcker inte där. Det måste till en förändring av samhällsattityden för att Sverige ska bli jämställt.
Det handlar om att tillsammans göra upp med kvävande manlighetsnormer.
#MeToo rörelsen och männens frånvaro från att delta i kampanjen visar tydligt att det är män som är både problemet och lösningen på hur vi bekämpar sexualbrott i Sverige.
Robert Hannah, riksdagsledamot för Liberalerna Göteborg
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.