Flera problem olösta kring ensamkommande
Debattören: Gymnasielagen är en speciallösning som undergräver tilltron till asylsystemet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-10-05 | Publicerad 2018-09-27
DEBATT. I går meddelade Migrationsöverdomstolen två domar gällande tillämpningen av den så kallade gymnasielagen. Lagen innebär att cirka 9 000 personer, varav 99,4 procent män, som fått avslag på sin asylansökan ändå ges en möjlighet att stanna i Sverige.
Gymnasielagen har kritiserats hårt ända sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet presenterade en första skiss av lagstiftningen. Moderaterna har från första början varit tydliga med att lagen undergräver själva idén med en reglerad invandring och vi röstade nej till förslaget i riksdagen.
Den grundläggande principen om att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej överges. Det är inte längre skyddsbehov som styr rätten till uppehållstillstånd, utan huruvida den asylsökande planerar att studera på gymnasiet. Svensk migrationspolitik måste utgå från att ett ja på en ansökan om uppehållstillstånd innebär en väg in i det svenska samhället, men också att ett nej innebär att man återvänder till sitt hemland.
I stället för att upprätthålla denna princip har regeringen gjort tvärt om. En specifik grupp som uppenbarligen saknar skyddsskäl – och dessutom fått avslag på sin asylansökan – väljs ut framför andra och ges en ny möjlighet till uppehållstillstånd.
Det är fel. Sveriges asylsystem måste bygga på en individuell prövning där varje människas behov av skydd avgör möjligheten att stanna i Sverige.
Flera remissinstanser stämde in i denna kritik och Lagrådets kritik har nog inte undgått någon när man konstaterade att ”gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Flera domstolar har dessutom konstaterat att lagstiftningen var så dålig att den inte gick att tillämpa.
Nu har Migrationsöverdomstolen kommit fram till att lagen ändå kan tillämpas. Det är det beslut som vi nu har att förhålla oss till.
Samtidigt kvarstår flera problem som regeringen måste lösa. Ett är att de som omfattas av lagen är över 18 år och därför själva måste ordna boende och försörjning. Det kan inte ha undgått någon att det på många orter är mycket svårt att ordna boende, även för den som har jobb och kontakter.
Organisationen Sveriges kommuner och landsting bedömer att den grupp som omfattas av gymnasielagen kommer behöva hjälp med boende. Det riskerar att få omfattande konsekvenser – inte minst ekonomiskt – för Sveriges kommuner som blir tvingade att lösa situationen.
Nästa regering måste dessutom säkerställa att lagen efterlevs fullt ut. Den som efter avslutade studier kommer i arbete och egen försörjning ska kunna stanna i Sverige.
Den som inte arbetar har inte längre rätt till uppehållstillstånd. Här finns inget utrymme för otydlighet eller fler speciallösningar som undergräver tilltron till asylsystemet och beviljar uppehållstillstånd på godtyckliga grunder.
Socialdemokraterna säger sig stå för en reglerad invandring. Uppehållstillstånd för personer som saknar skyddsskäl är dock ett steg i rakt motsatt riktning. Moderaterna har under lång tid sträckt ut en hand till Socialdemokraterna om att göra upp om migrationspolitiken i en blocköverskridande överenskommelse. Migrationsöverdomstolens besked understryker vikten av detta.
Nästa regering har ett ansvar för att inte lägga fram liknande lagförslag. Vad Sverige behöver nu är en långsiktigt hållbar migrationspolitik, där det är skyddsskäl som avgör om man har rätt att stanna i Sverige.
Vi måste dra lärdom av den ryckighet och de tvära kast som tyvärr kommit att känneteckna svensk migrationspolitik och tillsammans genomföra en lagstiftning som är väl genomarbetad och värnar principen om en reglerad invandring.
Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.