Så kan du få LSS att fungera igen, Regnér
Debattörerna: Alltför många familjer har fått sin vardag förstörd av neddragningarna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-05-06
DEBATT. Vad kan vi göra för att LSS ska fungera bättre och leva upp till intentionerna med lagstiftningen? frågar Åsa Regnér i en debattartikel i Aftonbladet. Riksförbundet FUB ger vägledning, med fokus på familjer med barn med utvecklingsstörning.
Först måste vi konstatera att neddragningar av LSS-insatser under de senaste åren har lett till en ökad press på dessa familjer.
Många har en vardag som är långt ifrån ”ett liv som andra” – det övergripande målet med LSS. Tyvärr visar varken Åsa Regnér eller LSS- utredaren Désirée Pethrus någon djupare kunskap om familjernas situation.
När ett barn har funktionsnedsättningar påverkas både barnets livsvillkor och de anhörigas, i första hand föräldrar och syskon.
FUB menar att regeringen och LSS-utredaren måste vidga perspektivet om de har en genuin önskan att underlätta livssituationen för familjen, samtidigt som barnet får förutsättningar för att kunna leva som andra barn i samma ålder.
Det finns ett antal LSS-insatser som är avgörande för denna grupp:
• Personlig assistans
• Avlösarservice i hemmet
• Korttidsvistelse och korttidstillsyn
I dagsläget har alltför många familjer med dessa insatser fått sin vardag omkullkastad av besked om nekade eller indragna insatser. Socialstyrelsen har nyligen visat att barn beviljas allt färre insatser enligt LSS.
Sedan 2007 har antalet barn som beviljas korttidsvistelse, där läger och kortare tid på korttidshem eller i korttidsfamilj ingår, minskat med fem procent. Under samma period har insatsen korttidstillsyn, som ska ge barn över 12 år en meningsfull fritid före och efter skolan samt på ferier och skollov, minskat med 15 procent. Ser man till befolkningstillväxten blir minskningen ännu tydligare.
LSS-insatsen avlösarservice ligger sedan tidigare lågt. Under de senaste åren har många personer mist sin personliga assistans eller fått minskat antal assistanstimmar. Sammantaget innebär detta en ökad press på familjer med barn med funktionsnedsättning.
Med följande förslag som utgångspunkt kan regeringen påbörja den långa vägen tillbaka till en efterlevnad av LSS intentioner:
Erkänn föräldrarnas värde i rollen som personlig assistent.
Utomstående assistenter kan sällan ersätta anhöriga vad gäller kunskap om barnets funktionsnedsättning, möjlighet att kommunicera och flexibilitet kring arbetstider (till exempel att ta korta pass före/efter skolan eller hastigt ersätta sjuka eller semesterlediga assistenter). De externa assistenterna kommer och går, men de anhöriga står kvar vid barnets sida.
Röj hindren för att få kompletterande LSS-insatser, som exempelvis korttidsvistelse, för barn som har personlig assistans.
Dessa insatser möjliggör kontakt med jämnåriga och bidrar till frigörelse från föräldrarna.
Höj kvaliteten i övriga LSS-insatser som berör barnfamiljer, det vill säga korttidshem, korttidstillsyn och avlösarservice.
Här syftar vi på personalens kompetens, bemanning efter behov och flexibilitet när insatsen erbjuds. Detta är avgörande för föräldrarnas möjlighet att förvärvsarbeta och ha tid och ork för att ägna sig åt barnets syskon – barn som också har rätt till sina föräldrar, men som inte uppmärksammas alls i debatten.
FUB anser att det är fullt möjligt för regeringen att leva upp till intentionerna med LSS.
Några konkreta åtgärder skulle innebära en väsentlig förbättring av livsvillkoren för familjer som har barn med utvecklingsstörning.
För Riksförbundet FUB,
Thomas Jansson, förbundsordförande
Eva Borgström, ombudsman
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.