Torkan – en katastrof för oss svenska bönder

Debattören: Lantbrukare kommer att behöva avliva sina djur – nu måste ni agera, Löfven

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-07-06

Mest utsatta är djuren. Finns inte foder och vatten blir konsekvensen att bönderna måste slå ut djuren, skriver John Widegren som är både bonde och riksdagskandidat.

DEBATT. Årets torka har lett till en nationell kris i Sverige. Utöver de problem som gäller alla med vattenbrist och brandrisk på grund av de uppbrända markerna över hela landet så har och kommer krisen än hårdare drabba svenska bönder.

Högtrycket som ligger över Sverige spås ligga kvar fram till september. Risken finns att stora områden av landet inte får något mer regn innan dess. På vissa håll har det fallit 0–50 millimeter regn sen sådden i våras på de svenska åkrarna.

Torkan slår allra hårdast mot landets djurbönder. Redan nu börjar betesmarkerna ta slut och man tvingas fodra djuren med det foder som planerats användas i vinter.

Och vinterfodret sinar fort eftersom årets vallskördar gett under hälften av volymen från ett normalt år. En första skörd har de flesta lyckats få men att få fler skördar på vallarna i år är högst osannolikt utan rikligt med nederbörd.

Vattentillgångarna, det vill säga det naturliga vattnet i sjöar, dammar, åar är på väg att ta helt slut. Redan nu tvingas bönder pumpa upp vatten från brunnar för att vattna djuren. Redan vid fjolårets torka sinade många brunnar så även här är vattenbeståndet väldigt lågt och riskutsatt.

På åkrarna bränns grödorna ner. Detta leder till låg skörd och minimal halmtillgång.
För växtodlare är detta den viktigaste inkomstkällan att sälja skörden. För djurbönder är det både en inkomstkälla men också avgörande för att fodra och strö för djuren under vinterhalvåret.

Det här är inte ett tänkbart framtida scenario, det händer redan nu.

Konsekvenserna är mycket svåra för bönderna. Vi tvingas importera spannmål samt grovfoder från utlandet. Den redan akuta bristen på spannmål och grovfoder har drivit upp priserna till extrema nivåer. Det blir stora ekonomiska förluster som många bönder inte kommer klara av att bära. Dessutom är många redan hårt utsatta på grund av fleråriga förseningar av utbetalningar av EU-stöd.

Alla de bönder som inte lyckas få tag på foder till djuren, eller som inte har råd med de höga priserna tvingas slå ut sina djur och avliva dem. Slakterierna har redan gjort klart att de inta kan ta emot ett överflöd av djur vilket innebär att friska, fina djur kommer avlivas och skickas till kadaverhantering.

Problemen är redan stora, men naturligtvis kan snabba nationella åtgärder minska krisens omfattning.

Mest utsatta är djuren. Finns inte foder och vatten blir konsekvensen att bönderna måste slå ut djuren. Men inte för att gå till mat utan som kadaver.

Bönderna behöver omedelbar finansieringshjälp för att importera foder och säkra upp vinterns lager samt att stödutfodra redan nu.

Bevattning är praktiskt svårt att genomföra men med ekonomiskt stöd skulle många bönder kunna få möjlighet att undanröja den värsta krisen genom vattentransporter till betesdjur och vallar.

För att få snabba åtgärder på plats måste regeringen omedelbart utse en krisgeneral eller kommission för näringen som får fullt mandat att driva nödvändiga åtgärder.

Dessutom måste det nu inrättas krisfonder, årets torka är inte en engångsföreteelse och Sverige måste vara förberett samt värna sin livsmedelsproduktion. Troligen kan ekonomiskt stöd redan finnas inom EU och andra internationella fonder. Något som krisgeneralen snabbt har att hantera.

För några år sedan var SAAB och svensk bilindustri i en extremt svår situation. Något som påverkade hela regeringens arbete med massiva stödinsatser. Nu är en ännu större svensk näring i kris, en kris som drabbar både människor och djur. Framtiden för vår djurförsörjning och svenskt lantbruk står på spel.

Vad ska hända med våra djur när foder och vatten tar slut? Ska de gå till kadaverhantering i stället för till livsmedel? Och hur påverkas den biologiska mångfalden om halva, svenska besättningen betesdjur måste tvångsavlivas?

Det här är en pågående nationell kris.

Jag vänder mig till nuvarande statsministern Stefan Löfvén och övriga regeringen och frågar – hur tänker ni agera?


John Widegren, bonde och riksdagskandidat (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.