Mest skrämmande med halloween är plasten

Forskare: Era halloweenkläder och plastattiraljer bidrar till klimatutsläpp

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-10-31

Halloweendräkten är svår att använda i andra sammanhang än just denna högtid, vilket enligt norra Londons avfallsmyndighet leder till att 40 procent av halloweengrejerna hamnar i soporna efter en användning, skriver forskaren Nils Johansson.

DEBATT. Halloween är inte den största av svenska högtider. Antalet svenskar som firar är betydligt mindre under halloween jämfört med jul, nyår, midsommar och påsk, liksom handelns omsättning. Men till skillnad från de andra högtiderna används förhållandevis betydligt mer plast under halloween.

Enligt färska siffror från Svensk Handel kommer ungefär varannan svensk fira halloween i år och 11 procent av Sveriges totala befolkning kommer följaktligen att klä ut sig och sminka sig. Dessa siffror ökar för varje år, i synnerhet bland unga. I år kommer alltså upp till 1 miljon svenskar klä ut sig i masker och kläder med plastattiraljer.

Med tanke på att Svensk Handel beräknar att halloween i år kommer att omsätta cirka en miljard kronor, är det rimligt att förvänta oss att en stor andel av denna omsättning kommer utgöras av masker, kostymer och plastattiraljer, utöver det givna, ofta plastinslagna godisinköpet.

Maskerna består i regel av plast och enligt den brittiska miljöorganisationen Hubbub utgörs 80 procent av allt använt material i halloweenkostymen också av plast. H&M var bland de värsta kedjorna i undersökningen med fossilt innehåll över i snitt 90 procent plast, i stället för naturfibrer.

Den största delen utgörs av så kallad ”gömd plast”, i form av polyester, som är svår att identifiera som fossilt material. Polyester som används i kläder som fibrer är emellertid i stort sett samma materialtyp som används i pet-flaskor.

Halloweendräkten är svår att använda i andra sammanhang än just denna högtid, vilket enligt norra Londons avfallsmyndighet leder till att 40 procent av halloweengrejerna hamnar i soporna efter en användning.

Eftersom svenskarna firar halloween lika sällan som britterna, hamnar nog även våra grejer snabbt i soptunnan. Många tänker kanske att det inte gör så mycket eftersom plasten ändå återvinns.

Men mängden plastförpackningar som återvinns är låg, endast 20 procent enligt en undersökning av Sveriges Radios Ekoredaktion. För plastattiraljer och plast som finns i kläder är siffran ännu lägre, eftersom materialet ofta är blandat och svårt att utvinna.

Ellen MacArthur Foundation beräknar att mindre än 1 procent av allt material som används för att producera kläder återvinns till nya kläder. I de flesta fall bränns era halloweenkläder, masker och plastattiraljer, och bidrar därigenom till klimatutsläpp, likt förbränning av olja.

Så vad kan vi göra? Fira en plastfri halloween. Hur gör vi det?

Ett sätt kan vara att fira alla helgons dag enligt de svenska traditionerna. Tänd ett ljus, märk väl utan en pumpa, och tänk på de avlidna. Övergången av högtiden från alla helgona till halloween har och drivs fortfarande på av Svensk Handel och inte helt oväntat med maskeradtillverkaren Buttericks i främsta ledet.

Eller klä upp dig i skrämmande, plastfria kläder. Varför inte som en häxa i klassiska bomullskläder? Mycket roligt kan finnas djupt inne i din garderob eller på din lokala second handaffär. Glöm inte att zombieutstyrseln blir mer trovärdig om den är hemmagjord!

Även handeln har ett stort ansvar och bör till exempel erbjuda alternativ i form av uthyrning av även enklare masker. Men det viktigaste är att minska inblandningen av plast i kläder, både på halloween och året om.

Det är dags att börja prata om våra högtiders relation till all osynlig plast som finns i våra konsumtionsvaror utan vårt medvetande, likväl alla plastprylar som blir till engångsartiklar på grund av dess bristande tillämpning.


Nils Johansson, förälder samt forskare på avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier, KTH


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en slutreplik. Läs hela debatten här