Islamister kan gömma sig bland flyktingarna

Jimmie Åkesson: Ett nytt 2015 vore förödande – dra lärdom av historien

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-03-12 | Publicerad 2020-03-11

Arkivbild. Den europiska minnesdagen för terrorismens offer är en dag att hedra alla de som fallit offer för extremismens våld. Men det är också en dag där vi påminns om vikten av att dra lärdom från historien och se till att den aldrig upprepas, skriver Jimmie Åkesson.

DEBATT. I dag, på den europeiska minnesdagen för terrorismens offer, är det 16 år sedan tågbombningarna i Madrid. Den 11 mars 2004 dödades 191 personer i ett avskyvärt islamistiskt terrorattentat.

Den grymhet som exemplifierar dessa attacker mot intet ont anande människor är inget annat än ren ondska. Målet är barnfamiljer, äldre och ungdomar. Terroristerna skyr inga medel. De dödar allt som är oskyldigt och som de tror kommer leda till att deras politiska agenda stärks.

Terrorism är en avskyvärd form av krigsföring just därför att förövarens främsta syfte är att sätta skräck i sin omgivning. Konsekvenserna blir förödande för offren, dess anhöriga, för samhället och för den tillit som vi sätter till våra medmänniskor.

En terrorist kan åstadkomma mer förödelse och orsaka mer lidande än vad vi kan föreställa oss. Den enda gemensamma nämnaren för dess offer är att de varit på fel plats, vid fel tidpunkt.

De senaste femtio åren har terrorism dessvärre blivit allt vanligare i västvärlden. Det råder delade meningar kring dess orsaker men en sak är säker – människor radikaliseras i allt större utsträckning.

Det kanske mest tydliga exemplet, som också varit den dominerande orsaken till oro och rädsla i västvärlden, är den islamiska staten. Genom sin brutalitet och hänsynslöshet har de på många sätt lyckats nå sitt mål. De har sått split mellan människor och skapat en grogrund för skräck.

Terrorbenägna islamister utnyttjade flyktingkrisen 2015. Krisen utgjorde en chans för terroristerna att gömma sig i massorna och nästla sig in i samhället. Terroristerna i Paris gömde sig i flyktingkaoset från Syrien 2015.

Samma sak har skett i Sverige. Svenska medborgare började åka till Syrien för att ansluta sig till den islamiska staten och dess fruktansvärda terror.

Omkring 300 svenskar anslöt sig till Islamiska staten, varav minst 150 nu är tillbaka och går fritt på våra gator. De tar del av vår sjukvård, vår skola och vår välfärd.

Vi måste dra lärdom av detta. Ett nytt 2015 vore förödande och skulle öka risken för fler terrorattacker i Europa. Detta måste till varje pris undvikas.

Det är bland annat av denna anledning som vi ser med stor oro på det som nu håller på att ske vid den turkisk-/grekiska gränsen. Det går inte att utesluta att våldsbejakande islamister döljer sig bland de människor som nu vill ta sig in i Europa.

Många av de som befinner sig vid gränsen kommer från Idlibprovinsen. IS- och al-Qaidakopplade Hayat Tahrir al-Shams sista fäste. Vilka de är och vilka dåd de gjort sig skyldiga till kommer vi sannolikt aldrig att få veta.

Bara under 2019 tredubblades antalet säkerhetshot bland de som söker asyl i Sverige jämfört med 2018. Mycket pekar på att siffran förklaras av att Migrationsverket blivit bättre på att identifiera säkerhetshot, vilket i sig är en skrämmande insikt.

Att vi under 2019 identifierar cirka fyra gånger fler potentiella terrorister än 2015, då invandringen till Sverige var som störst, skvallrar om ett enormt mörkertal som måste tas på största allvar. Varje terrorist i Sverige är en terrorist för mycket.

Även om potentiella terrorister spåras upp och identifieras, kännetecknas ofta hela den svenska processen av svaghet. Människor som inte har i landet att göra ges i dag inte det röda kort som utgör den enda effektiva metoden i sammanhanget, fängelse och utvisning på livstid.

Tvärtom finns det exempel på när IS-terrorister åkt tillbaka till Sverige, utnyttjat sjukvården, för att sedan åka tillbaka och tortera, döda och skända oskyldiga offer.

Den europiska minnesdagen för terrorismens offer är en dag att minnas och att hedra alla de människor som fallit offer för extremismens besinningslösa våld. Men det är också en dag där vi påminns om vikten av att dra lärdom från historien och se till att den aldrig upprepas.


Jimmie Åkesson, partiledare (SD)

Flyktingar på Stockholms central hösten 2015.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här