Arbetsförmedlingen fixar jobb till sig själv
Debattören: En stor del av Löfvens extratjänster går direkt till myndigheten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-04-26
DEBATT. Stefan Löfvens främsta vallöfte om extratjänster och traineejobb är ingen hit direkt, hittills har endast några procent av dem infriats.
Av de 32 000 traineejobben har det blivit några hundra och enligt Arbetsförmedlingens senaste siffror är nu 2 765 av de 31 000 utlovade extratjänsterna tillsatta.
Extratjänsterna är särskilt riktade mot nyanlända, därför är det också anmärkningsvärt att endast 85 personer i etableringsuppdraget, - 0,1 procent av de inskrivna – har en extratjänst.
Men haveriet slutar inte där: Av de få som har stöden, är många anställda direkt av Arbetsförmedlingen. Enligt siffror från myndigheten har hela 513 personer någon typ av lönesubvention. Över 200 av dem har en extratjänst. Det innebär att nästan var tionde extratjänst i landet har tillsatts direkt i Arbetsförmedlingen.
Andra offentliga aktörer har varit lagom entusiastiska till extratjänsterna, inte minst kommunerna. Arbetsförmedlingen skriver i en analys att ”dialogen har varit särskilt trög på politisk nivå”.
I stället har myndigheten alltså anställt i sig själv, för att boosta de egna och regeringens jobbmål. Arbetsförmedlingen har även börjat rekrytera via de moderna beredskapsjobben som införts i år, hur många det handlar om verkar dock oklart.
Enligt myndighetens personalavdelning rör det sig i april om 34 personer som är anställda via beredskapsjobben, men enligt uppgifter som myndigheten lämnat till SvD rör det sig om totalt 345 stycken i hela landet, varav hela 225 jobbar på, eller ska vara på väg in, i Arbetsförmedlingen. Liksom extratjänsterna finansierar skattebetalarna 100 procent av lönen för dessa, och det är därmed de allra dyraste subventionerna.
En del med lönesubvention hos Arbetsförmedlingen har ett mindre kvalificerat jobb, enligt de siffror som myndigheten lämnat ut jobbar 55 stycken som vaktmästare och 163 personer har en assistenttjänst. Det hade varit bättre att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, så de här personerna kunde få ett vanligt jobb som skattebetalarna slapp finansiera.
Anmärkningsvärt är att många verkar ha arbetsuppgifter som borde kräva höga kvalifikationer: 50 personer med lönesubvention benämns som ”arbetsförmedlare” i Arbetsförmedlingens papper och 71 som handläggare. Ett par personer benämns som ”psykologer”.
Ironiskt är också att fler personer fått ett jobb genom att implementera regeringens ”jobbprogram” i Arbetsförmedlingen än genom att gå själva programmen. Ett år efter regeringsskiftet, 2015, massrekryterade Arbetsförmedlingen hela 100 personer i månaden för att klara av den ökade administrativa börda programmen inneburit.
Denna aggressiva expansionen ledde dessvärre inte till ett uppsving för kvaliteten i myndighetens verksamhet, istället var Arbetsförmedlingen bekymrad över att rekryteringsprocessen gick ut över det ordinarie arbetet.
Regeringen tror fortfarande att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Socialdemokraterna är också tydliga med hur strategin ser ut: att anställa ”tiotusentals i offentlig sektor”. Att Arbetsförmedlingen anställer istället för att förmedla jobb är alltså ingen tillfällighet.
Regeringen öser skattepengar över myndigheten: För 2017 har 30 miljarder avsatts bara för anställningssubventioner. Det är mer än vad polisen kostar och nästan en försvarsbudget.
Hela idén med regeringens jobbpolitik verkar vara att de arbetslösa ska få jobb i Arbetsförmedlingen.
Siri Steijer, programansvarig arbetsmarknadsfrågor Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.