ÅSIKT

Vi vuxna får våra barn att må dåligt

Debattören: Dagens unga omges av sönderstressade föräldrar som inte trivs med livet

Vi vill våra barn väl och gör vårt bästa. Men stressen och pressen berövar oss möjligheten att vara de närvarande, tillitsfulla och empatiska föräldrar vi vill vara, skriver Cajsa Tengblad.
Foto: THINKSTOCK
Vi vill våra barn väl och gör vårt bästa. Men stressen och pressen berövar oss möjligheten att vara de närvarande, tillitsfulla och empatiska föräldrar vi vill vara, skriver Cajsa Tengblad.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Det är med sorg i hjärtat jag läser den senaste Bris-rapporten som visar att den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland våra unga. Fyra av tio samtal handlar om psykisk ohälsa, som är den vanligaste kontaktorsaken.

Hur kommer det sig att vi i ett av världens mest materiellt välmående länder har så många unga som mår psykiskt dåligt?

I rapporten finns en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och familjen: ”Många barn beskriver att föräldrarna inte klarar av att ge dem det stöd de behöver. De beskriver föräldrar som till synes inte orkar eller vill förstå hur barnet mår och som inte visar empati när barnet mår dåligt. Föräldrar som beskrivs som uppgivna och handfallna. En del berättar om föräldrar som reagerar med ilska och aggression när barnet visar att hen mår dåligt. Det kan också handla om föräldrar som i stället för att respektera och ta barnets mående på allvar gör narr av och skojar om barnets självskadebeteende, självmordstankar och depression. Flera barn berättar hur de försökt att prata med sina föräldrar men känt att de inte blir tagna på allvar.”

Psykisk ohälsa är två till tre gånger vanligare bland unga som kommer från socialt mindre gynnande förhållanden. Men även unga från gynnande förhållanden mår psykiskt dåligt och behöver uppmärksammas. Unga som på grund av stress och prestationspress sover några timmar per natt i jakten på högsta betyg i alla ämnen.

En av de allra viktigaste faktorerna som främjar psykisk hälsa är goda relationer inom familjen. Närvarande, tillitsfulla och empatiska föräldrar bidrar till barnets hälsa och välmående.

Tillitsfull kommunikation mellan föräldrar och barn kan förebygga det mesta, till exempel droganvändning, mobbning och skolk.

80 procent av långtidssjukskrivningar i Sverige är stressrelaterade. 47 procent av föräldrar med hemmavarande barn under 18 år uppger att de har svårt att hinna med allt som de tycker behöver göras. Är det möjligt för våra unga att må bra om de omges av vuxna som är stressade och prestationspressade?

Föräldrapar arbetar i dag tio timmar mer per vecka än för 30 år sedan. Samtidigt konsumerar vi dubbelt så mycket. Kanske är vi så upptagna med att ge våra barn det vi inte har så att vi inte ger dem det vi faktiskt har?

När vi pratar om förebyggande insatser, talas det om mer resurser till skolan och vården, men föräldrarna glöms ofta bort. Faktum är att vi kan göra mycket för att stärka barnens psykiska immunförsvar.

När vi utvecklar goda relationer inom familjen stärks barnens själsliga motståndskraft. När vi blir närvarande för varandra, ser varandra i ögonen, lyssnar på varandra och bryr oss om varandra ökar tilliten och möjligheten för våra barn att våga anförtro sig till oss.

Vi kan ge dem kärlek och trygghet och dela med oss av hälsofrämjande strategier som fungerat för oss och för andra.

Lars Dencik, professor i socialpsykologi, liknar livet i vår tid vid ett Formel 1-lopp, där det som avgör loppet inte är bilarnas konstruktion, utan vad händer i depån. Frågan är hur våra hem kan bli depå-stopp, där vi kan tanka den värme och kärlek vi behöver för att orka fortsätta livsloppet.

Jag är övertygad om att vi vill våra barn väl och gör vårt bästa. Men jag vet också att stressen och pressen berövar oss möjligheten att vara de närvarande, tillitsfulla och empatiska föräldrar vi vill vara.

Visst behöver skolan och vården mer resurser, men vi behöver också mer stöd i föräldraskapet, inte bara på BVC, utan under barnets hela uppväxt.


Cajsa Tengblad, hälsopedgog, författare och fyrabarnsmamma


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.