Nej, övervakning gör oss alla tryggare

Replik från Erik Slottner om kameraövervakning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-02-13

Det har gått för långt när ett hjälpmedel till att upprätthålla lag och ordning anses vara mer kontroversiellt i sig än problematiken med droghandel, gängkriminalitet och våldsbrott på öppen gata, skriver Erik Slottner (KD).

REPLIK. Rami Al-khamisi riktade skarp kritik mot utredningen om kamerabevakning i brottsbekämpning. Enligt Al-khamisi placeras inte kamerorna i medelklassens bostadsområden, utan i särskilt utsatta områden som Rinkeby och Husby på bekostnad av resurssvaga gruppers integritet.

Han menar vidare att kamerorna inte lett till en minskning av brott utan snarare till att brottsligheten flyttat runt hörnet. Som stöd till argumentationen hänvisar Al-khamisi till en utdaterad studie gjord av BRÅ från 2007, hela 12 år sedan.

Lagförslaget som utredningen presenterar tar inte sikte på vare sig socioekonomiskt utsatta områden eller förorter – den tar sikte på de områden där problematiken är som störst. Att påstå att kameror sätts upp för att övervaka och kontrollera resurssvaga människor i förorten är både spekulativt och direkt felaktigt.

BRÅ:s Nationella Trygghetundersökning 2018 visade att utsattheten för brott mot den enskilde individen ökar kraftigt. Det handlar om alla typer av våldsbrott inklusive sexualbrott. Den ökande brottsligheten leder till stor och utbredd otrygghet. Värst är otryggheten i utanförskapsområden där var fjärde kvinna uppger att hon undviker att röra sig utomhus under kvällstid.

För att komma till bukt med otryggheten är kamerorna ett bra komplement till polisnärvaron. De monteras på allmänna platser i stadskärnan och i ytterstaden där otryggheten och brottsligheten är som störst.

Syftet är dels att öka tryggheten på gator och torg eftersom kamerorna avskräcker från brott, dels att kunna använda dem i bevisföring, vilket vid flera tillfällen visat sig fungera framgångsrikt. De är därmed ett hjälpmedel för polisen som dessutom bidrar till tryggare miljöer där Stockholms invånare rör sig.

Stigmatiseringen av trygghetskameror har gått för långt när ett hjälpmedel till att upprätthålla lag och ordning anses vara mer kontroversiellt i sig än problematiken med droghandel, gängkriminalitet och våldsbrott som sker på öppen gata.


Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad (KD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här