Kvinnorna sviks – av en feministisk regering
Debattören: Budgeten ökar den ekonomiska ojämställdheten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-09-18
DEBATT. Jämställdheten går bakåt! Regeringens budget leder till ökad ekonomisk ojämställdhet och saknar viktiga reformer för att stärka välfärden och jämställdheten. Att en feministisk regering bedriver en ekonomisk politik som främst gynnar män är ett svek mot kvinnorna.
Regeringens budget som presenterades i dag prioriterar skattesänkningar som främst gynnar män, medan helt nödvändiga satsningar på jämställdhet lyser med sin frånvaro.
Enligt beräkningar är 73 procent av de som berörs av slopad värnskatt högavlönade män och kvinnors pensioner är som regel för låga för att ens omfattas av sänkningarna av pensionärsskatten.
För första gången på länge är kvinnors arbetslöshet högre än mäns. En orsak är att extratjänsterna som varit särskilt viktiga för utrikesfödda kvinnor ryckts undan i besparingarna på Arbetsförmedlingen.
Det är helt obegripligt att inte mer resurser riktas till utrikesfödda kvinnor i budgeten när regeringens egna beräkningar visar att ökad sysselsättning i gruppen skulle ge 37 miljarder extra till statskassan.
Att en liten del av de förlorade extratjänsterna återställs ändrar inte det faktum att utrikesfödda kvinnor genomgående missgynnas i arbetsmarknadspolitiken.
Inte heller ambitionen om att insatser ska fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv kommer spela roll om den inte efterföljs av en tydlig styrning såsom öronmärkning av platser och rejäla resurstillskott till områden som gynnar kvinnor.
Under våren har vi nåtts av nyheten att våldtäktsanmälningar läggs på hög för att det är brott som inte prioriteras. Den dystra sanningen är att regeringens generella satsningar på polisen och rättsväsendet förmodligen aldrig kommer nå fram till de kvinnor och flickor som utsätts för mäns våld.
För att brott mot kvinnor och flickor ska prioriteras krävs satsningar som är preciserade och riktade för ändamålet.
Budgeten innehåller vissa viktiga satsningar för jämställdheten såsom språkundervisning för nyanlända föräldralediga, ökade resurser till kvinno- och tjejjourer och 200 kronor mer i plånboken för de med lägst pensioner.
Men det är små och kortsiktiga pengapåsar som väger lätt jämfört med de omfattande skattesänkningar som främst gynnar män. Vi önskar att regeringen och samarbetspartierna står upp för jämställdheten och satsar på:
- Strukturella åtgärder för att minska arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor. Extratjänsterna, det enda anställningsstödet som fördelats jämställt, måste återställas till samma nivå som innan nedskärningarna. Etableringsinsatser och andra arbetsmarknadsinsatser måste öronmärkas för kvinnor och i större utsträckning riktas till kvinnodominerade sektorer. Arbetsgivaravgiften bör tas bort för utrikesfödda kvinnor med låg utbildning, istället för att sänkas för breda grupper som ändå skulle få jobb.
- Riktade satsningar till polisen för att minska kvinnofrids- och sexualbrott. När pengar inte öronmärks för kvinnofrids- och sexualbrott så prioriteras de inte. Vi kräver att pengar öronmärks och att alla polisdistrikt inför en särskild enhet som enbart arbetar med kvinnofrids- och sexualbrott.
- En jämställd skattereform. De senaste årens ekonomiska politik har präglats av kostsamma skattesänkningar som främst gynnar män. Det gäller såväl den höjda brytgränsen för statlig skatt, som den slopade värnskatten och den sänkta pensionärsskatten. Den kommande skattereform som beslutats i Januariavtalet måste leda mot ökad, inte minskad, ekonomisk jämställdhet.
Jenny Andersson, sakkunnig arbetsmarknad och ekonomi Sveriges Kvinnolobby
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.