Rör inte SD:s valaffischer
Debattören: Sverigedemokraterna är desperata – gå inte på deras pr-trick
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-05-16 | Publicerad 2019-05-15
DEBATT. ”Sorry about the mess here in Sweden”. Den tredje augusti 2015 vaknade Sverige upp till nyheten att Sverigedemokraterna tapetserat en hel tunnelbanestation med det budskapet. Det handlade om tiggeriet. Om ett utbrett, organiserat och påtvingat tiggeri som höll på att förstöra hela landet.
Reaktionerna var enorma. Det var ju inte vilken t-banehållplats som helst som nu hade obehagliga SD-budskap vart man än såg. Det var självaste Östermalmstorg, på en av de centrala, men också mest mörkblåa stadsdelarna i huvudstaden.
Sverigedemokraternas bete fungerade. Det dröjde bara till dagen efter så hade affischeringen vandaliserats. Stora pappersremsor hängde ner längs väggarna och partiets budskap var överklottrade. Grupper av unga demonstranter fångades på film när de under bara några minuter lyckades omintetgöra delar av SD:s reklam. Och snart backade SL, reklamen kunde inte vara kvar av säkerhetsskäl.
Taktiken var så oerhört smart. Ingenting kunde ge Jimmie Åkesson en större offerkofta än det faktum att hans rumsrena och helt legitima reklamkampanj blev vandaliserad av vänsteraktivister och sedan blev stoppad av etablissemanget.
Det Sverigedemokraterna inte hade räknat med var att timingen på det här PR-stuntet inte kunde varit sämre. För bara ett par veckor senare kom hela Sverige att mjukna inför de invandringsvågor som nådde landet. Hjärtan öppnades och hela landet sjöd av generositet.
Nu har fyra år gått och man kan nästan se framför sig hur SD:s PR-experter har suttit på sina händer och bara väntat på att få göra om samma trick igen. Att återigen få trä på betet på kroken och bara vänta på att håva in vinsten.
Och nu fick de äntligen fria händer igen. Affischer är återigen tapetserade på just t-banehållplatserna.
Planen är förstås att än en gång få provokativa texter att bli förstörda av vänsteraktivister. Att Jimmie Åkesson återigen ska kunna peka på hur synd det är om honom som inte behandlas som andra partier. Allt för att piska upp känslan av indignation hos sina soffliggarväljare så att de reser sig upp och går till vallokalen och röstar.
Det finns en viss skillnad nu jämfört med 2015. Budskapen är varken på engelska eller lika skrikigt designade. Nu är de sofistikerat utformade, och nu är språket sakligt.
Och nu är fienden tydligare utmålad. Det är Socialdemokraterna man vill åt.
Genom att provokativt och fullt medvetet förvanska historien om vilken roll S hade under nazitiden hoppas man kunna uppröra tillräckligt många till handgripligheter. På så sätt kan debatten återigen komma igång om huruvida våldsam extremism är lika utbredd på vänstersidan som på högersidan.
Och kan man kommunicera att bland dessa vänsteraktivister även finns socialdemokrater – ja då är nog lyckan gjord för SD.
Sverigedemokraterna är desperata inför EU-valet. De tar till precis vilka metoder som helst.
Men de får inte komma undan med detta.
Därför är det allra bäst för alla oss som reagerar att låta deras affischer vara. Att inte gå på deras fåniga provokationer och hålla sig borta från deras märkliga pr-råttfälla. Genom tystnad dör deras kampanj ut.
Vi måste göra allt för att motarbeta SD i EU-valet. Och som alltid möts icke-demokratiska krafter just genom demokrati.
Lina Stenberg, ledarskribent, Arbetet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.