Elever lämnas åt sitt öde – vi måste agera

Fredspristagaren m fl: Ge stöd till elever med erfarenhet av flykt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-03-29

Med fler elever med erfarenhet av flykt i den svenska skolan har arbetsbördan för skolpersonal på många håll slagit i taket – samtidigt som eleverna lämnas åt sitt öde, skriver Kailash Satyarthi, Nobelpristagare 2014, Ebba Kock, Sveriges Elevkårer, Leo Gerdén,,Sveriges Elevråd, Magnus Jägerskog, Bris, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

DEBATT. Sverige bryter mot barnkonventionen när vi inte kan ge elever med erfarenhet av flykt det stöd de behöver i skolan. Därför kräver vi nu att regering och skolhuvudmän satsar på lärare, studiehandledare och elevhälsa.

I dagarna arrangeras kampanjen Back to School som initierats av nobelpristagaren Kailash Satyarthi. En rad svenska riksdagsledamöter kommer i samband med detta att besöka sina gamla skolor för att diskutera barns rätt till utbildning. Här ger vi politikerna några medskick inför sina besök.

Alla barn, oavsett legal status, har rätt till utbildning. Detta står i Barnkonventionen som Sverige som stat har åtagit sig att följa, och som år 2020 kommer att bli svensk lag. För barn som flytt till Sverige skapar skolgången meningsfullhet och rutiner som underlättar vardagen, menar bland andra Unicef. I dag vittnar dock lärare och annan skolpersonal om alltför stora klasser, brist på tolkar i elevernas modersmål och avsaknad av kompetens för att hantera posttraumatisk stress.

Lärarbristen i Sverige är ett faktum och ett problem som ser ut att förvärras de närmaste åren, enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting. Bris rapport ”Skolans roll för barn som flytt” från 2018 lyfter betydelsen av kompetenta studiehandledare som kan avlasta lärare i stödet till elever som nyligen kommit till Sverige. I dag saknas dock nationella krav på studiehandledarnas kompetens vilket innebär att stödet som eleverna får ser väldigt olika ut runt om i landet.

I maj 2018 tillsatte regeringen en särskild utredare för att se över behovet av studiehandledning på modersmål. Vi välkomnar initiativet och uppmanar regeringen att titta på vilken utbildning som ska krävas för studiehandledare och hur samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare bör se ut.

Kunskap i svenska språket är en viktig förutsättning för att elever ska kunna ta till sig studier och interagera med andra. Samtidigt menar Bris i sin rapport om barn som flytt att skolan präglas av en enspråkighetsnorm som innebär att det svenska språket premieras och att betydelsen av kunskap i andra språk förminskas, trots att flerspråkighet borde ses som en resurs.

Att ge elever möjlighet att kunna visa sina kunskaper i ett ämne på sitt starkaste språk är ett sätt att stärka elevers språk- och ämneskunskaper parallellt. Denna typ av språkutvecklande arbetssätt är en framgångsmetod som alla lärare borde få möjlighet att kompetensutvecklas i. Vi vill därför se fortsatta satsningar på kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för verksamma lärare och som en del av lärarutbildningen.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat de senaste åren, vilket bland annat lyfts av den nationella samordnaren inom området psykisk hälsa. Barn som flytt är en särskilt utsatt grupp där ångest, posttraumatiskt stressyndrom och depression är vanligt förekommande. Enligt en undersökning som Barnombudsmannen genomfört bland skolsköterskor, saknar var femte skolenhet fasta rutiner för hur de ska hantera elever med erfarenhet av flykt.

För att barn som flytt inte ska diskrimineras, måste samarbetet stärkas mellan lärare och elevhälsa och vidare mellan hälso- och sjukvårdsorganisationer och myndigheter vid behov. Vi uppmanar skolhuvudmännen att tillsammans med regionerna se över hur samverkan mellan skola, socialtjänst, elevhälsa och primärvård kan förbättras.

Med fler elever med erfarenhet av flykt i den svenska skolan har arbetsbördan för skolpersonal på många håll slagit i taket – samtidigt som eleverna lämnas åt sitt öde. Om Sverige ska kunna leva upp till Barnkonventionen måste regering och skolhuvudmän se till att skolan har rätt förutsättningar för att varje barns rätt till utbildning tillgodoses.


Kailash Satyarthi, Nobelpristagare 2014
Ebba Kock, Ordförande Sveriges Elevkårer
Leo Gerdén, Ordförande Sveriges Elevråd
Magnus Jägerskog, Generalsekreterare Bris
Johanna Jaara Åstrand, Ordförande Lärarförbundet
Åsa Fahlén, Ordförande Lärarnas Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.