”Sist in först ut” ska inte vara självklart
Centerpartiet: Nya utredningens uppdrag – att leverera utökade undantag från turordningsreglerna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-04-25
DEBATT. Efter årtionden av misslyckade försök kan Sverige äntligen ta ett avgörande steg mot att öppna arbetsmarknaden för fler. En utredning tillsätts i dag med tydligt uppdrag att göra det lättare att anställa, inte minst i småföretag. Samtidigt ska anställda få livslångt lärande.
Trots år av högkonjunktur, trots att arbetsgivarna vill anställa, är svensk arbetsmarknad i dåligt skick. Hundratusentals personer står utanför arbetsmarknaden, många av dem har aldrig fått sitt första arbete. Sverige är ett rikt land med en arbetsmarknad som skapar fattigdom.
Vi har rest många hinder för jobb; höga skatter på arbete, en statlig Arbetsförmedling som inte levererar, väldigt få startjobb utan utbildningskrav. Det är problem som Centerpartiet nu, steg för steg, börjar åtgärda med Januariavtalet.
Ett problem har dock visat sig särskilt olösligt i årtionden, för såväl Alliansen såväl som de rödgröna; de stelbenta reglerna kring anställning.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger egentligen på att staten inte ska gå in och reglera, utan att fack och arbetsgivare på egen hand kommer överens om löner och villkor. Men under vänstervågen under tidigt 1970-tal bröts traditionen i den svenska modellen och en rad detaljerade lagregler kring anställning infördes.
Bland annat regeln om sist-in-först-ut, som kräver att den med minst anställningsår ska sägas upp först. Motivet för turordningsreglerna var att de anställda skulle skyddas, men i praktiken leder reglerna i dag till att arbetsgivare aldrig vågar fastanställa just de personer som är mest utsatta; de som har svag svenska, ingen gymnasieexamen, eller varit långtidsarbetslösa.
Samtidigt räknar många som haft lång tjänst med att dessa regler ska göra dem trygga, och blir ställda när facket ändå, allt som oftast, förhandlar bort deras turordning och de plötsligt hamnar längst bak i kön till nästa jobb.
De här problemen går att lösa. Danmark är en av flera välfärdsnationer som har en fungerande ”flexicurity”, trygghet med flexibilitet, där reglerna gör det lätt för småföretag att anställa och de anställda i gengäld har lätt att få nytt jobb genom stark kompetensutveckling. Det har gett högre trygghet och lägre arbetslöshet än i Sverige.
Tyskland, som hade samma tudelade arbetsmarknad som Sverige, gjorde för 17 år sedan en stor reform för flexibilitet, och har gått från ett av Europas högsta arbetslöshet till ett av de stabilt lägsta.
Nu är det Sveriges tur att börja skapa ”flexicurity”. I dag presenteras den utredning som ska modernisera arbetsrätten. Grunderna lades i Januariavtalet, med tydliga ramar och precisa mål. Nu har det förstärkts ytterligare i detaljerade utredningsdirektiv, som ska garantera att regelbördan minskar, inte minst för små företag, med bland annat tydliga undantag i turordningsreglerna som minskar tillväxtbarriärerna för småföretag. Samtidigt ska alla anställdas kompetensutveckling stärkas och med livslångt lärande.
Med denna utredning sätter vi också en tydlig press på arbetsmarknadens parter, både fack och arbetsgivare. Kan de enas om en minst lika kraftfull arbetsmarknadsreform står vi beredda att genomföra det istället. Parterna har nu ingen tid att förlora.
Det bör sägas att detta är en historisk reform som tills helt nyligen ansågs politiskt omöjlig. Först med Januariavtalet löstes de politiska knutarna upp och en bred majoritet i riksdagen säger sig nu stödja förändringarna. Dessa reformer kommer i grevens tid, just som den globala konjunkturen försvagas och behovet av att få in fler i jobb blir än mer akut.
I en tid av populism och pessimism behöver Sverige återfå sin framtidstro och börjar lösa vårt lands problem.
Martin Ådahl, chefsekonom för Centerpartiet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.