Psykisk ohälsa tar inte helg – eller sommarlov

Debattören: Det är ofattbart hur omodernt och otillgängligt stödet är för elever som mår dåligt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-09-28 | Publicerad 2018-07-29

DEBATT. Sommarlov är för många skolungdomar en tid för återhämtning, anknytning till familj och vänner och skapandet av livslånga minnen.

Samma period är för andra en tid av konflikter, ångest och passivitet. Skillnaderna kan inte bli större mellan de som mår bra och de som är drabbade av psykisk ohälsa.

När Stockholms stad nyligen presenterade en omfattande undersökning bland skolungdomar i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet uppgav 44 procent av de tillfrågade unga att de ofta mår dåligt utan uppenbar anledning. Det innebär att nästan hälften av alla skolungdomar i Stockholm visar symptom på psykisk ohälsa.

Hade motsvarande siffror gällt för en arbetsplats hade det med största trolighet blivit föremål för en anmälan till Arbetsmiljöverket. Men ändå nås vi av liknande resultat i studie efter studie utan att tillräckliga insatser sätts in.

Stockholmsungdomarna är inte unika, studier bland svenska ungdomar visar på en fördubbling av den psykiska ohälsan de senaste tio åren. Även användningen av antidepressiva läkemedel har ökat avsevärt under samma tidsperiod.

I en tid när köerna till BUP under den här mandatperioden har tredubblats i Sverige så är utsikterna för många dåliga att få det stöd de behöver. Samma sak gäller de elever som redan innan sommarlovet kämpade mot oro, ångest och nedstämdhet. För dem finns ingen tillgänglig elevhälsa eftersom skolorna stänger under det tio veckor långa sommarlovet.

Men psykisk ohälsa tar inte sommarlov, eller helg för den delen heller. Därför är det så ofattbart hur omodernt och otillgängligt stödet för de elever som mår dåligt är.

När det offentliga sviker försöker frivilligorganisationerna täcka upp. Men de finns inte överallt och får ofta inte heller det stöd de behöver.

Vill vi på allvar ge unga det stöd de behöver måste vi bygga ut elevhälsan. Skollagen är tydlig med att elevhälsan ska finnas tillgänglig på skolor, men hur den tillgängligheten sen ser ut definieras inte. Här behövs det tydliga nyckeltal att följa, hur många elever är rimligt att det går per skolpsykolog?

Elever måste också kunna kräva att elevhälsan finns tillgänglig också efter att den formella skoldagen är slut och under helger och lov. Att bygga ut stöd från kuratorer, psykologer och skolsköterskor på nätet måste vara självklart.

Tidiga insatser är det mest effektiva vi kan sätta in, och elevhälsan är ofta första linjens psykiatri. När allt fler unga drar sig för att ringa utan föredrar att sms:a och chatta så måste även de offentliga verksamheterna anpassa sig. Elevhälsan ska finnas både i skolan, men också på nätet under de tider som unga behöver stöd som mest.

Elever ska också kunna söka stöd anonymt för att kunna motiveras till att söka ytterligare stöd vid behov. Fler unga måste också kunna förses med verktyg att hantera motgångar och svårigheter i livet.

Panikångest, oro och nedstämdhet kan minska i omfattning genom att unga ökar kunskaperna om hur stress och press kan hanteras. Hjälp till självhjälp bör vara en självklarhet för elevhälsan och därför bör hälsosamtalen i skolan också kompletteras med psykosociala verktyg.

Genom att hjälpa fler unga att hantera nedstämdhet kan större kraft riktas mot riskgrupper, som elever med bristande skolbetyg, barn med diagnoser, de som har missbruksproblem eller en otrygg familjesituation.

När sommarlovet fortfarande pågår och när valrörelsen är i annalkande är det viktigt att nästa mandatperiod innehåller omfattande reformer och satsningar för barns psykiska välbefinnande. Det handlar både om incitament som får landstingen att hålla tidsgränserna för barn- och ungdomspsykiatrin samt en modern och tillgänglig elevhälsa.

Må hända att de som i dag är drabbade inte får rösta i höstens val, men varje makthavare har ändå ett ansvar att ta de
ungas situation på största allvar.

Anna König Jerlmyr, Finansborgarrådskandidat (M) Stockholms stad


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.