När vården inte funkar tvingas företag agera

Debattören: Ett sätt är att skaffa en sjukvårdsförsäkring

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-03-03 | Publicerad 2020-02-28

Att påstå att sjukvårdsförsäkringarna är problemet med svensk sjukvård är ett hån mot alla de människor som söker offentlig vård men inte får den, skriver Erik Ageberg.

DEBATT. Näringspolitik handlar inte alltid om skatter och regler. Det finns viktiga samhällsfunktioner som måste fungera för att det ska vara möjligt för företag och företagare att framgångsrikt kunna bedriva sina verksamheter. En sådan samhällsfunktion är hälso- och sjukvården.

Sjuka medarbetare är bland det dyraste som kan drabba en företagare. Av Sveriges 500 000 företagare är det få som har möjlighet att vara sjukskrivna under längre tid – då finns det inget företag att komma tillbaka till.

Den offentliga vårdens bristande pålitlighet tvingar i dag företagare att ta saken i egna händer för att trygga sin egen och sina medarbetares försörjning. Ett sätt att göra det är att skaffa en sjukvårdsförsäkring.

Omkring 650 000 svenskar har i dag tecknat en sådan sjukvårdsförsäkring, många genom sin arbetsgivare.

Men det här måste gått socialminister Lena Hallengren helt förbi eftersom hon i en intervju i Barometern den 21 januari hävdar att de privata sjukvårdsförsäkringarna är roten till problemet att svensk sjukvård i dag misslyckas med att leverera jämlik vård i hela landet.

Enligt EU-kommissionens kartläggning av alla EU-länders hälso- och sjukvårdssystem har Sverige den sjätte högsta medellivslängden i EU och de flesta svenskar säger sig ha god hälsa. Samtidigt är Sverige ett av de EU-länder som lägger mest pengar på hälso- och sjukvård. Sverige har också fler läkare och sjuksköterskor än de flesta EU-länder.

Världens friskaste folk öser pengar och personal över hälso- och sjukvården utan att nå resultat.

Det finns alltså inget resursproblem i svensk sjukvård. Däremot är det uppenbart att det svensk hälso- och sjukvård har stora organisationsproblem. Det, om något, borde hålla ministern vaken om nätterna.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska en vårdsökande få kontakt med primärvården samma dag, träffa en läkare inom tre dagar, träffa en specialist inom 90 dagar, och få behandling påbörjad inom 90 dagar efter beslut. Dessvärre varierar efterlevnaden av vårdgarantin stort på olika håll i landet. Andelen patienter som väntat över 90 dagar på operation har istället fördubblats på fem år till närmre 30 procent, enligt SKR.  

Sjukvårdsförsäkringarna står för 1 procent av kostnaderna för vård i Sverige. Att påstå att dessa försäkringar är problemet med svensk sjukvård är ett hån mot alla de människor som söker offentlig vård men inte får den.

Naturligtvis bör den offentliga vården stärkas – ingen vill i onödan betala för samma vård två gånger – men det bör inte göras på bekostnad av sjukvårdsförsäkringar och andra privata kompletterande verksamheter.

En verkligt modern välfärd kombinerar offentligt och privat drivna verksamheter.

En god början vore därför att slopa förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringar och i stället lära av hur privata aktörer har valt att organisera sina verksamheter. Först då får Sverige en verkligt jämlik och god hälso- och sjukvård för alla.


Erik Ageberg, näringspolitisk expert Företagarna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.