Sverige behöver öka köttproduktionen – inte minska den
Ministern: Därför säger regeringen nej till delar av de nya nordiska kostrekommendationerna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-06-17
DEBATT. De nya Nordiska näringsrekommendationerna (NNR23) innehåller en lovvärd ansats att försöka inkludera miljö- och klimataspekter i sin analys av vilken kost som bör rekommenderas allmänheten.
Men efter att tagit del av remissen och remissinstansernas svar tvingas man konstatera att ansatsen inte når upp till målen.
Viktiga miljömässiga perspektiv saknas, den globala utgångspunkten saknar ofta relevans och frågan om hur vi ska klara av att säkra nog med mat i kris och krig tas inte upp.
Inte minst den onyanserade kritik av framför allt nötkött som framkommer i rapporten är något som många med rätta kritiserat.
Regeringen har därför beslutat att den svenska implementeringen av NNR23 i våra nationella kostråd enbart ska utgå ifrån de näringsfysiologiska delarna av studien och att råden i övrigt ska bidra till att stärka vår försörjningsförmåga, beakta fördelarna med animalieproduktion och utgå ifrån vad vi i Sverige har goda naturliga förutsättningar att producera.
Det som kan produceras nära som norm helt enkelt.
Den 20 juni lanseras de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR). I Norden har vi gemensamt tagit fram näringsrekommendationer sedan 80-talet. Syftet har varit att beskriva vilken mat som är bra för hälsan både på kort och lång sikt.
Dessa rekommendationer ligger sedan till grund för statens kostråd till bland annat skolan och äldreomsorgen.
Inför årets uppdatering av näringsrekommendationerna breddades uppdraget till att utöver att bland annat se över näringsbehov och kostrelaterade sjukdomar även ta miljö- och klimatmässig hänsyn.
Ansatsen har varit god men vi tvingas nu konstatera att NNR23 missar målet. Det blir tydligt när man tittar på remissvaren. Bland annat Jordbruksverket samt Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien pekar på brister i de underliggande vetenskapliga avvägningarna.
Vetenskapen kan ge kunskap om, och olika perspektiv på, till exempel miljömässiga för- och nackdelar med olika typer av livsmedelsproduktion.
Men när det kommer till att väga vikten av olika perspektiv mot varandra, hantera de målkonflikter som finns mellan olika vetenskapliga ingångsvinklar och slutsatser, så finns där inte något självklart svar utan i stället många olika alternativ.
När målkonflikter uppstår behöver därför politiken ta vid och ta ansvar genom att göra avvägningar utifrån sina värderingar och det mandat man fått genom demokratiska val. Det ansvaret tar regeringen nu.
Vi konstaterar att flera problem finns med hållbarhetsanalyserna i NNR23, så som att man tar avstamp i ett globalt perspektiv som i delar inte är relevant för Sverige.
Att man inte tillskriver nog med värde till de många fördelarna med animalieproduktion för med sig och att man inte tar hänsyn till hur den nationella försörjningsförmågan ska säkras.
Utifrån vårt nationella perspektiv skulle Sverige snarare behöva gå mot att öka sin animalieproduktion – inte minst för att kunna hävda och restaurera betesmarker. Men också säkra tillgången till tillräckligt med näringsrik mat vid kris.
Mjölk- och nötköttsproduktion är också just sådana produktionsformer som vi har goda naturgivna förutsättningar för i Sverige – och då är det rimligt att detta också sätter sin prägel på vår kosthållning.
Det är det lokala sammanhanget som skapar en mångfald av matkulturer. Dessa perspektiv behöver därför vara med i de svenska kostråden.
Med det sagt så bortser vi inte från att det finns miljömässiga aspekter av matproduktionen utan Livsmedelsverket ska även tillsammans med Jordbruksverket göra en konsekvensanalys av NNR22 miljömässiga rekommendationer i relation till svensk miljö och livsmedelsproduktion för att ge bredare perspektiv på dessa viktiga frågor.
Men här behövs mer av ett nerifrån och upp-perspektiv än det tagna uppifrån och ner-perspektivet.
För mig som landsbygdsminister med ansvar för hela kedjan från jord till bord är det viktigt med en helhetssyn på mat, näringsämnen, miljö, klimat, biologisk mångfald, ekonomi och trygg livsmedelsförsörjning.
Det är det som ligger till grund för uppdraget som regeringen gett till Livsmedelsverket.
Peter Kullgren, landsbygdsminister
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.