Inför slutprovet igen – då lär sig eleverna mer
Gymnasielärare: Vi slipper pressen från missnöjda elever och studiemotivationen ökar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-08-19
DEBATT. Studentexamen avskaffades i Sverige 1968. I dag är vi ett av få OECD-länder som inte har centrala slutprov, vilka helt eller tillsammans med undervisande lärares bedömningar avgör avgångsbetygen.
En ny studie av den världsledande utbildningsekonomen Ludger Wössmann vid universitet i München (Central Exit Exams Improve Student Outcomes, 2018), visar på betydelsen av slutprov för elevers lärande.
I studien jämfördes elevprestationer i internationella kunskapsmätningar som PISA och TIMSS, dels mellan länder som har och inte har slutprov, dels i länder där regioner tillåts välja om de vill använda dem eller inte.
Resultaten var entydiga – där elever siktar mot slutprov lär de sig mer.
Den positiva effekt som slutprov har på lärandet gäller dock endast där dessa direkt testar innehållet i läroplanen. Inträdesprov till högskolan – som högskoleprovet och amerikanska SAT – mäter begåvning snarare än inlärd kunskap och bidrar därför inte i lika hög grad till att elever anstränger sig i skolan.
Möjliga orsaker till att slutprov påverkar lärandet positivt är att de minskar trycket från elever på lärare att sänka nivån på undervisningen, ökar studiemotivationen, ger lärare starkare incitament att förbättra sin undervisning och gör skolornas huvudmän mer benägna att satsa på åtgärder som leder till att elever lär sig mer.
Fynden i studien stämmer väl överrens med min egen erfarenhet av att arbeta som betygssättande lärare i snart 13 år.
I Sverige är betygssättningen helt den enskilde lärarens ansvar. De nationella prov som finns i en del ämnen bedömer undervisande lärare själv. Inga krav ställs på att slutbetygen ska korrelera med resultaten på de nationella proven. Därför saknar vi en normerande standardnivå för vad elever i landet ska kunna.
Utan en kunskapsstandard att förhålla sig till som lärare, kan det vara svårt att värja sig mot tryck från elever på att sänka nivån på undervisningen och därmed kraven för betygen. Trycket märks i invändningar mot val av material, uppgifter och bedömningar.
Ofta räcker det med att man som pedagog möter ett starkt motstånd någon gång för att man, av rädsla för nya klagomål, ska överväga att sänka nivån. Slutprov gör denna elevstrategi verkningslös.
Vet elever att de kan pressa lärare till eftergifter gör många det. I extrema fall kan elever rentav lägga mer tid och energi på att processa mot lärare, än att studera. Med slutprov flyttas elevens fokus från förhandling med läraren till att vilja ta del av hens kunskapsförmedling för att klara proven. Då ökar studiemotivationen.
Att betygsätta samma elever som man själv undervisar gör det möjligt att sänka kraven i stället för att förbättra den egna undervisningen. Införs slutprov får läraren starkare incitament att hitta mer effektiva undervisningsmetoder.
När ingen utifrån kontrollerar vad elever lär sig ökar risken att skolans huvudmän inte investerar tillräckligt i skolan, eller satsar på åtgärder som inte bidrar till ökat lärande. Med slutprov kan huvudmännen tydligare hållas ansvariga för uteblivet lärande.
Då ökar deras benägenhet att betala för att få de duktigaste till läraryrket och ge lärarna tid att fokusera på undervisningen. Åtgärder som faktiskt syftar till att få elever att lära sig mer.
Med Ludger Wössmanns studie som utgångspunkt, vore en enkel lösning att i Sverige ersätta alla nationella prov på gymnasiet med slutprov i matte, svenska, engelska och moderna språk samt ett programspecifikt prov i ett eller flera ämnen, i slutet av årskurs 3.
Proven rättas sedan externt och anonymt av behöriga lärare runt om i landet. Undervisande lärares kursbetyg blir kvar men kompletteras av resultaten på slutproven, i de avgångsbetyg med vilka eleverna söker till högskolan. Detta är redan ett vanligt sätt att organisera och använda slutprov i länder som har dem.
Mitt förslag skulle kunna ge den positiva effekt på elevers lärande studien identifierar, samtidigt som det innebär relativt små praktiska förändringar för en reformtrött lärarkår.
Svante Holmberg, förstelärare Hersby gymnasium, Lidingö
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.