Sista kampen för Hongkong är här

Debattörerna: Vår frihet är hotad – ingen vill bli nästa Gui Minhai

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-06-21

Demonstrationerna närmar sig nu ett avgörande skede. Ingen vill bli nästa Gui Minhai, eller någon av alla andra människor som har fängslats i Kina eller utanför, skriver Dawn Wong och Kanice Yan. Bilderna är från förra veckans demonstrationer.

DEBATT. Lördagen den 15 juni skedde det första dödsfallet under demonstrationerna mot det föreslagna utlämningsavtalet mellan Hongkong och Kina. Det var en aktivist som föll när han fäste en banderoll vid en av stadens höga byggnader.

En del av de senaste dagarnas demonstration har tillägnats hans minne.

Den tidigare brittiska kolonin Hongkong överlämnades till Kina 1997. Enligt Sino – brittiska Joint Declaration, ska kinesisk socialism inte tillämpas i Hongkong. Principen är i stället ”ett land – två system”, där Hongkong garanteras en hög grad av självstyrande, med press- och yttrandefrihet i 50 år.

Trots att det bara gått lite drygt 20 år flyttar Pekingregeringen redan långsamt fram sina positioner. Det gäller allt från förslag om innehåll i skolornas historieböcker till hur stadens ledning utses, en process som har accelererat under Xi Jinpings allt mer auktoritära styre.

Den sista brittiska guvernören i Hongkong, Chris Patten, beskriver att förslaget till utlämningsavtal kommer förstöra Hong Kongs rykte som en fri och öppen stad där rättssäkerhet råder.

I Hongkong är medborgarna oroliga att lagförslaget ska tillåta hårdare tryck mot friheter och rättigheter från Kina, att de politiska förföljelser som förekommer på Kinas fastland ska ske även där.

Hongkong har redan ömsesidiga utlämningsavtal med cirka 20 länder. Detta gäller dock inte Kina, Macau eller Taiwan. Nu har ett mordfall i Taiwan öppnat för myndigheterna att lyfta frågan. Lagförslaget från Hongkongs regering skulle tillåta utlämning av misstänkta till Kina och granskning av kinesiska myndigheter.

Så varför avskyr Hongkongbor lagförslagen? Förtroendet för Kinas rättssystem är väldigt lågt, och rättssäkerheten kan inte garanteras.

Hongkongborna är oroliga över att Kina skulle kunna begära ut personer som enbart visat sitt missnöje mot Pekingregeringen. Det gäller inte bara Hongkongbor, utan även utländska medborgare som befinner sig i Hongkong. Det är även möjlig att dessa personer skulle användas som politiska förhandlingsobjekt av Kina, om relationen mellan Kina och andra länder skulle blir spänt.

De processer som en ny lag vanligtvis går igenom har inte följts i det här fallet. Flera viktiga steg har hoppats över, bland annat offentlig konsultation. Detta fick över 3 000 domare och jurister att gå ut i en tyst protest mot lagförslaget.

Officiellt så ska det finnas undantag i utlämningsavtalet om det rör fall med politisk eller religiös koppling. Det finns dock en misstro mot hur detta skulle tillämpas, även från jurister i Hongkong.

Kinas agerande har även drabbat Svenska medborgare. Bokhandlaren och Svenska medborgaren Gui Minhai kidnappades i Thailand och fördes till Kina 2015. Han har sedan dess framträtt i tv och läst upp en påtvingad bekännelse om inblandningen i en trafikolycka i Kina, men hans enda egentliga “brott” var att sälja regimkritiska böcker – i Hongkong.

Han är fortfarande frihetsberövad cirka fyra år senare. Andra personer som har arbetat på samma bokhandel riskerar samma öde, butikschefen Lam Wing Kee flyttade till Taiwan så snart förslaget om utlämningsavtal lades fram.

Ingen vill bli nästa Gui Minhai, eller någon av alla andra människor som har fängslats i Kina eller utanför.

Den nionde juni genomfördes därför en första massprotest där uppemot en miljon människor marscherade fredligt för att visa sitt motstånd mot lagförslaget.

Den 12 Juni skulle lagen diskuteras i Legco (Hongkongs lagstiftande råd), och många var oroliga att lagförslaget skulle röstas igenom redan då. Detta fick demonstranter att ge sig ut på gatorna igen. Denna gång möttes de av kravallutrustad polis med tårgas, pepparspray och gummikulor, efter att protesterna förklarats som upplopp. Demonstranterna lyckades dock hindra mötet från att genomföras.

Inför hotet om nya massprotester höll Hongkongs chefsminister Carrie Lam en presskonferens där hon meddelade att genomförandet av lagändringen skjuts upp och att olika grupper ska konsulteras, vilket av många ses som en delseger för folket.

Befolkningen litar dock inte på regeringen, och man ser detta enbart som ett försök att köpa sig tid från regeringens sida. Därför fortsätter protesterna, nu med ännu större styrka och upp mot två miljoner människor deltog i en ny protestmarsch den 16 juli.

Sedan Paraplyrörelsens demokratidemonstrationer 2014 och protesterna i Mong Kok 2016 har många aktivister fängslats, bland dem Joshua Wong, en av studentledarna, Nathan Law, generalsekreterare för ett av de pro-demokratiska partierna, och Edward Leung, tidigare talman för partiet Hong Kong Indigenous.

Två andra aktivister från Hong Kong Indigenous har tvingats lämna territoriet och blivit politiska flyktingar i Tyskland.

Hongkongborna börjar bli trötta efter flera års kamp för att behålla sina rättigheter, men de är inte villiga att ge upp. Två miljoner människor på gatan samtidigt, en fjärdedel av hela territoriets befolkning, visar detta tydligt.

Demonstrationerna närmar sig nu ett avgörande skede. Regeringen är hårt pressad från befolkningen, men även från Pekingregeringen som absolut inte vill se att folket segrar då det skulle kunna ge kraft åt demokratirörelsen i Kina.

Folkets hopp står nu även till att omvärlden uppmärksammar situationen och hjälper till att sätta press på regeringen i både Hong Kong och Kina.

Men är det nog för att stå emot ett Kina som stärker sin makt på den internationella arenan?


Dawn Wong, barnkulturdesigner från Hongkong, bor för tillfället i Sverige
Kanice Yan, frilansjournalist från Hongkong, bor för tillfället i Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.