Äganderätten fundament för ett gott skogsbruk

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-07-19

Replik från #Egendomligt om skogsvård

REPLIK. Det är tvåhundratusen människor, inte skogsbolag, som sett filmen där Charlotta Riberdahl i en filosofisk reflektion ifrågasatte privat ägande av skog. Uttalandet möttes av en massiv folklig kritik från personer som värnar frihet, naturen och rätten att bruka sin mark.

Riberdahls uttalande må vara filosofiskt, men för den skogsägare som sett sin skog bli värdelös på grund av en svamp eller fågel är reflektionen högst reell. Det jag sår får jag kanske inte skörda. Höga naturvärden blir en ekonomisk risk.

Det är inte i tillämpningen av skogsvårdslagen vi hittar det demokratiska underskottet. Den svenska lagstiftningsprocessen har släppt igenom en tillämpning av EU:s Art- och habitatdirektiv i strid mot markägares rättsmedvetenhet och den svenska grundlagens skydd av äganderätten. Svenska politiker skriver sorglöst på EU-direktiv med hopp om att framstå som miljöpolitiskt progressiva. Direktiv som framkommit i en incestuös process mellan agendadrivna tjänstemän och miljölobbyister. Transparensen är obefintlig.

Väl hemma övertolkas direktiven i vanlig ordning – vi har ju skrivit på direktiven och man måste respektera internationella åtaganden.

Vi skulle välkomna ett uttalande om stärkt äganderätt och större frihet i skogsbruket.

Martin Jacobsson för uppropet #Egendomligt. Ett uppror för stärkt äganderätt som lanserades i Almedalen kvällen innan Riberdahls uttalande.