Piratpartiet har fel – reglerna måste ändras
Replik från Åsa Berndtsson om EU-parlamentets nya upphovsrättsdirektiv
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-09-19 | Publicerad 2018-09-18
REPLIK. Digitaliseringen har skapat nya fantastiska sätt att sprida bilder och annat kreativt innehåll. Så långt håller jag med Magnus Andersson från Piratpartiet. Utan de nya digitala plattformarna skulle vi bildskapare aldrig nå ut till så många som vi gör idag.
Men. Vi måste också få behålla rätten till våra bilder, vårt arbete.
Dagens regler måste ändras, eftersom de gör internetanvändarna till tjuvar. Oftast ofrivilligt och utan att vi vet om det, eftersom vi inte har koll på upphovsrättslagen.
Inte heller orkar vi läsa igenom användarvillkoren till Instagram och Facebook. Vi scrollar snabbt igenom den finstilta texten och klickar ”I accept” för att komma åt våra likes. När vi sedan går på konstutställning och tar en bild på en tavla som vi tycker är fin och laddar upp den, begår vi enligt lagens mening ett brott – ett upphovsrättsintrång.
Det är bland annat detta som EU nu försöker ändra på. Det är verkligen på tiden och fullständigt nödvändigt.
Det är inte rimligt att du och jag ska ha ansvar för att själva klarera upphovsrätten på de skyddade verk vi delar med våra vänner och bekanta på internet. Det är inte heller rimligt, efter som vi inte tjänar några pengar på det.
Men det faktum att vi delar kvalitativt innehåll, ökar värdet på den plattform vi laddar upp innehållet på. Ägarna till tjänsten (ofta Google eller Facebook) kan då ta mer betalt för sina annonser, som de tjäna gigantiska summor på. Samtidigt blir vi som skapat innehållet utan ersättning.
På upphovsrättssidan är vi vana att skriva kollektiva licensavtal. De kan omfatta alla kulturskapare inom en grupp (till exempel bildkonstnärer) och vi hittar vägar att fördela pengar rättvist. Vi har inget behov av filtrering av nätet utan är helt nöjda med att Facebook och övriga tar fullt ansvar själva.
Idag har Bildupphovsrätt den typen av licensavtal med kommuner, landsting, Tv-kanaler, museer, tidningar och andra aktörer som använder en stor mängd upphovsrättsskyddat material i sin verksamhet. Cirka 80 procent av pengarna når upphovspersonerna, resten är omkostnader.
Det står inskrivet i de mänskliga rättigheterna att ”var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman” och utifrån detta har lagarna om upphovsrätt skapas. Men så fungerar det inte på delningsplattformarna idag. Där tar alla vad de vill ha. Och de företag som tjänar pengar på det vill inte betala.
Det är därför hög tid för en förändrad spelplan. Detta försöker EU skapa med upphovsrättsdirektivet.
Vi är inte nöjda med allt i direktivet, men tycker att det är en bra grund att bygga vidare på.
Den viktigaste poängen för oss är: det är vi bildskapare själva som ska bestämma över de värden vi skapat. Inte nätjättarna.
Åsa Berndtsson, Konstnär samt ordförande i Bildupphovsrätt i Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.