Varför blundar ni för svensk bostadskris?

Professor: Återinför fastighetsskatten och avveckla hyresregleringen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-03-20 | Publicerad 2020-03-12

Hyresregleringens effekt i form av ett privilegiesamhälle krockar med partiernas mål om jämlikhet. Varför blundar partiernas ledare för detta, skriver Roland Andersson, professor emeritus, KTH.

Regeringen har genom Januariavtalet kommit överens med de liberala partierna om följande bostadspolitiska åtgärder:

  • Räntan på realisationsskatten, den så kallade flyttskatten, ska tas bort.
  • En skattereform involverande bostadsmarknaden ska äga rum.
  • Hyresregleringen för nybyggda lägenheter ska avvecklas.

Det har nu gått ett år sedan Januariöverenskommelsen träffades. Hittills har inget hänt för bostadsmarknaden.

Kommer avtalet att räcka till för att skapa en väl fungerande bostadsmarknad? Det diskuteras här utifrån en granskning av förslagen i Januariavtalet.

För det första, att räntan på flyttskatten tas bort leder inte till större effekter för bostadsmarknaden. Däremot skulle en kraftig reducering av flyttskatten kunna ge incitament till fler flyttar.

Det finns överytor i bostäder där enbart äldre personer bor när väl barnen har flyttat. Frigjorda bostadsytor minskar behovet av nya bostäder. Skatteintäkter minskar också medan fastighetsägarnas förmögenheter ökar.

För det andra bör därför en återinförd fastighetsskatt inkluderas i en skatteomläggning. Statens minskade intäkter kan då kompenseras för. Skatten reducerar fastighetsägarnas ökade förmögenheter genom att priserna för bostäder minskar. Skatten ger incitament till att bostadsyta kommer ut på marknaden.

För det tredje, med förslaget om att hyresregleringen ska avvecklas enbart för nybyggda hyresrätter riskeras att hyrorna för dessa lägenheter drivs upp kraftigt. Det är inte i städernas förorter som hyrorna behöver höjas utan i dess centrala delar. Bostadsbristen i redan byggda områden blir kvar.

En avveckling bör ske för hela beståndet av hyresrätter. Det skulle leda till betydande hyreshöjningar i Stockholms centrala delar, ett mått på de subventioner som de boende där nu får jämfört med marknadshyror.

Bostadsköerna försvinner liksom korruption och svarta affärer. Högre hyror i städernas centrala delar driver fram ökad bostadsyta på marknaden och minskar behovet av nya bostäder.

Hyresregleringen har lett till ett privilegiesamhälle. En välbärgad bekant på Södermalm i Stockholm betalar 12 000 kronor i månaden för sin hyresrätt på 160 kvadratmeter. Eftersom han skulle ha betalat 20 000 om marknadshyror rådde, får han en subvention på bortemot 100 000 kronor per år. Möjligheter till ombildningar kan ge höga värden.

En annan bekant betalade 485 000 kronor för ombildning av sin hyresrätt på Kungsholmen och sålde den sedan för bortemot
åtta miljoner kronor.

Samtidigt står en miljon unga personer i storstädernas bostadsköer under tio, tjugo år för att få en hyresrätt. Hyresgästföreningen värnar om hyresregleringen och därigenom om detta privilegiesamhälle, inte om vanligt folk.

Så gör också Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och även LO.

Hyresregleringens effekt i form av ett privilegiesamhälle krockar med partiernas mål om jämlikhet. Varför blundar partiernas ledare för detta?

Vid en avveckling bör folk med låga inkomster kompenseras för högre hyror med generöst tilltagna bostadsbidrag. De höjda hyrorna ger fastighetsägare vinster. En viss hyreshöjningsskatt bör införas. Avvecklingen bör ske under en längre övergångsperiod, så att folk ska få tid att anpassa sig till högre hyresnivåer.

De liberala partierna bör snabbt tillsammans med regeringen genomföra en skatteomläggning för bostadsmarknaden i stil med det förslag som presenterats ovan. Den skulle öka utbudet av bostadsyta och lindra problemen på bostadsmarknaden.

En avveckling av hyresregleringen enbart för nybyggda hyresrätter bör man avråda från. Den bör avvecklas för hela beståndet av hyresrätter. Så kan en väl fungerande bostadsmarknad skapas.

Roland Andersson, professor emeritus, Kungliga Tekniska Högskolan


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här