Vi kan inte anpassa skolan efter er fritid

Replik från läraren Henrik Helmér om stressen i den svenska skolan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-12-05

Det är härligt när människor hittar aktiviteter de brinner för. Men när hinner elever, som läser ett studieförberedande program, arbeta med sina studier om de spelar fotboll sju gånger i veckan, skriver gymnasieläraren Henrik Helmér.

REPLIK. I ”För många prov – vi hinner inte plugga” beskriver gymnasieeleven Melinda Olsson hur antalet prov och inlämningar påverkar elevers psykiska mående. Hon menar att lärarna borde hjälpa eleverna och inte förstöra för dem genom att överbelasta dem.
Författaren säger: ”Skoltiden räcker i många fall inte till för att slutföra uppgifter eller lära oss allt inför ett prov. Faktum är att det krävs att vi lägger ner tid på skolarbete utanför skoltiden.”

Jag vet inte vilket program som Melinda Olsson läser på, men på studieförberedande program är det självklart att elever lägger en del av studietiden utanför skolan. Jag blir orolig om den skola där Olsson studerar inte har förklarat det för sina elever redan i årskurs ett på gymnasiet.

”Många av oss har fritidsaktiviteter och utöver det vill vi ha tid över till familj, vänner och egentid för att vila upp oss.” Olsson har rätt i att elever behöver tid för återhämtning.

Sedan följer en redogörelse av att 68 procent av flickor och 48 procent av pojkar är stressade över sitt skolarbete. Naturligtvis är det alarmerande siffror. Elever, föräldrar, skolpolitiker och elevhälsoteam kommer att gå i taket och ropa på åtgärder. Skolan måste ändra sitt sätt att arbeta.

Jag delar inte Olssons analys. Det går nämligen att ifrågasätta om det är skolan som är
orsaken.

I en återkommande övning med mina språkelever i början på gymnasiet får de berätta vad de gör på sin fritid. Några gånger har jag fått höra att man har fotbollsträning fyra till fem gånger i veckan på vardagarna. Dessutom har man matcher på helgerna. Alla exempel är visserligen inte så extrema. Men många elever beskriver tidskrävande aktiviteter.

Att elever som prioriterar sina fritidsaktiviteter mår psykiskt dåligt av skolarbetet som de därför inte hinner med, är inte skolans fel

Det är härligt när människor hittar aktiviteter som de brinner för. Men rent krasst så inställer sig följdfrågan: när hinner elever, som läser ett studieförberedande program, arbeta med sina studier om de spelar fotboll sju gånger i veckan? Antagligen hinner de det inte alls. Och därför blir de stressade.
Att elever som prioriterar sina fritidsaktiviteter mår psykiskt dåligt av skolarbetet som de därför inte hinner med, är inte skolans fel. Det verkar ha skett en samhällsförändring där ungdomar alltmer värdesätter sin ”egentid”. När detta får konsekvenser för studierna så ifrågasätter elever, föräldrar och politiker skolans sätt att lägga upp undervisningen.

Skolan ska med tydlighet understryka att lärare aldrig lägger upp sin undervisning med elevernas fritid i åtanke

Konsekvensen blir att skolan och lärarna minsann ska anpassa sig för att eleverna ska få tid att utöva sina fritidsaktiviteter.
Detta är en samhällsutveckling som skolan aldrig kan acceptera. Skolan ska dock inte
motarbeta elevernas fritidsaktiviteter. Däremot ska skolan med tydlighet understryka att lärare aldrig lägger upp sin undervisning med elevernas fritid i åtanke. Jag kan tyvärr inte i underdånighet reflektera över hur ofta eleven Lisa tränar dressyr när jag lägger upp hennes undervisning i spanska.

Oavsett om 50, 75 eller 95 procent av flickor och pojkar är stressade: ta reda på vad orsaken till elevernas ohälsa är innan ni drar slutsatsen att det handlar om skolan.


Henrik Helmér, Gymnasielärare, Norrköping


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här