Tack, SD – ni tog oss alla med byxorna nere

Debattören: Partiet gör oss arga, men utvecklar också svensk politik genom sitt ifrågasättande

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-07-01

SD skickar upp testballonger, de ifrågasätter och testar gränser. De har tvingat oss att titta på saker som vi tidigare har ansett vara självklara, skriver debattören.

DEBATT. Jag är tacksam över att Sverigedemokraterna är en del av svensk politik.

Under en lång rad av år har de etablerade partierna – från Vänsterpartiet till Moderaterna – kunnat sova en törnrosasömn. Övertygade om att så som det är nu, så kommer det alltid att vara.

Det blev lite oroligt i leden när Ny Demokrati dök upp och störde ordningen. Men det var en dagfjäril som överlevde en mandatperiod, sen var ordningen återställd.

Sen kom Sverigedemokraterna…

Från början ansågs de inte vara något större hot. Det räckte nog med att nonchalera dem, så skulle de gå samma väg som Ny Demokrati.

Men någonting hände. SD kom in i riksdagen. Och de har sedan dess bara växt, och växt.

Nu började paniken sprida sig. Man försökte först nonchalera, vända ryggen till. Sedan började man diskutera deras värdegrund. Man diskuterade deras Nynazistiska ursprung, kallade dem rasister, och framförallt idiotförklarade man deras väljare. Man analyserade väljarkåren, och kom fram till att majoriteten av SD:s väljare var lågutbildade, arbetslösa, obildade, rasistiska män.

Då började det gå ännu bättre för SD.

Inte en enda gång under dessa analyser och diskussioner framfördes det några självkritiska röster. Har vi själva en skuld i att folk väljer att rösta på SD?

Det är inte förrän på senare tid som analysen har flyttat fokus från anklagelser till självkritik. Och det är där min tacksamhet kommer in.

SD skickar upp testballonger, de ifrågasätter och testar gränser. De har tvingat oss att titta på saker som vi tidigare har ansett vara självklara.

Är demokrati en självklarhet? Vilken sorts demokrati ska vi ha? Vad innebär yttrandefrihet? Vad är journalistikens roll? Vad innebär källkritik, och vilket ansvar har den enskilde medborgaren att kritiskt granska nyhetsflödet? Vad är skillnaden mellan nyhetsjournalistik och åsiktsjournalistik?

Hur ställer vi oss till mänskliga rättigheter kontra medborgerliga rättigheter? Vad innebär nationalism, finns det en god och en ond nationalism?

SD tog oss andra med byxorna nere. De har varit otroligt skickliga i sin propaganda. De har varit totalt överlägsna när det gäller problemformulering och att sätta agendan för vad vi pratar om.

Nu har vi nymornade börjat vakna och inser att vi inte behöver reagera Pavlovskts så fort SD gör ett utspel. Vi kan fokusera på de viktiga frågorna som miljö, social rättvisa, och sysselsättning, samtidigt som vi har en levande diskussion om demokratins utveckling.

Därför är jag tacksam över att SD finns. De håller oss på tårna med sitt ifrågasättande. De gör oss arga, men hjälper oss samtidigt att utvecklas, inte ta saker för givet.

Jag hoppas att SD finns kvar i riksdagen tills vi är mogna att klara oss själva, utan deras ifrågasättande.

Mats Leijon, initiativtagare till White Ships Sweden och oberoende opinionsbildare för ett rättvisare och mer inkluderande samhälle.

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.