Debatt

Låt inte hälsohetsen ersätta sunt förnuft

Läkare: Sverige har hälsoångest – låt oss hjälpa människor utifrån vetenskap i stället

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: GETTY
Man ser reklam som visar att du blir pigg och glad om du äter b-vitamin, du slipper förkylningar om du äter c-vitamin. Du ska ”ta hand om dig själv” med hjälp av yoga och skippa mat med e-ämnen i. Vart tog vårt sunda förnuft vägen? Skriver debattören.

DEBATT. I Sverige har vi en hälsohets och en stor portion hälsoångest.

Man ser reklam som visar att du blir pigg och glad om du äter b-vitamin, du slipper förkylningar om du äter c-vitamin. Du ska ”ta hand om dig själv” med hjälp av yoga och skippa mat med e-ämnen i. Du ska prova nya häftiga dieter, registrera och mäta hur du tränar, vilken kost du äter, fylla på med proteinpulver om det behövs.

Du bör regelbundet kolla och registrera olika mätdata i din mobil. Hur sover du på natten, hur många steg går du per dag, hur mycket väger du, hur stor andel kroppsfett har du, vad är din vilopuls.

Hälsoindustrin pumpar ut pseudovetenskap som får oss att känna att vi inte gör tillräckligt. B-kändisar ger ut sin egen müsli, uttalar sig om hur man ska inreda för att hjärnan ska slappna av, hur mycket skärmtid som är lämpligt och berättar att det är förenligt med död för små barn att tugga på plastleksaker.

Det finns provtagningsföretag på nätet som vill att vi ska ta blodprover för att se ”hur våra värden ligger”. Många arbetsgivare erbjuder hälsokontroller och nätläkarbolagen uppmuntrar oss att ta kontakt med dem för allt mellan himmel och jord.

Vart tog vårt sunda förnuft vägen?

I denna strida ström av desinformation sitter vi allmänläkare och försöker förmedla kloka råd med verklighetsförankring baserat på vetenskap.

Vi försöker förklara att vitamintillskott i bästa fall är pengar i sjön och i värsta fall är farligt. Vi berättar att tallriksmodellen inte är den sexigaste dieten som finns men att den med viss modifikation har stått sig i 50 år och att det räcker om du promenerar till jobbet, bär hem några matkassar och sticker ut och springer nån gång i veckan.

Vi informerar om att oselekterade hälsokontroller, med bland annat blodprover, inte har kunnat visa någon positiv effekt på hälsan enligt Cochrane-institutet (ett globalt fristående nätverk som sammanställer forskning från hela världen). Detta trots att man inkluderat så många som 250 000 personer i dessa studier.

Vi förklarar att ungefär var tjugonde blodprov man tar kommer att vara avvikande på en frisk person utifrån en normalfördelning och att det därför mest är av ondo att beställa en mängd godtyckliga prover på nätet.

Om vi har tur lyckas vi bygga upp ett förtroende mellan oss och våra patienter och genom detta få dem att lyssna på det vi vill berätta. Eftersom vi i möjligaste mån har förankrat våra råd i vetenskapen och dessutom har goda belägg för att kontinuitet leder till bättre resultat på alla plan är vi trygga i att det vi gör är bra och tänker fortsätta med det.

I denna patient-läkarrelation finns enorma vinster att hämta med rätt förutsättningar även om det, till Boston Consulting Groups stora förtret, inte alltid går att mäta på ett tydligt sätt.

Tyvärr får vi sparsamt med stöd från styrande håll. Det signaleras om satsningar på primärvården men än har vi inte sett så mycket. Det ska utredas mer och satsas pengar på omställningsstöd och patientkontrakt.

Ge oss i stället ett tydligt stöd, verbalt och monetärt, för att utforma vården efter vetenskap och beprövad erfarenhet i dialog med våra patienter. Visa tillit!

Vi allmänläkare vill och kan vara samhällets trygga bastioner när hälsohetsens svarta riddare bankar på och vill komma in i vår borg.


Magnus Isacson, allmänläkare och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM